E-cigaretter har snabbt blivit en trend bland unga vuxna, marknadsförda som ett modernare och mindre farligt alternativ till rökning. Bakom smaken av mango, mentol och bubbelgum döljer sig en rad allvarliga hälsorisker, från inflammation i luftvägarna till DNA-skador och tandlossning.
E-cigaretter – vad är de egentligen?
E-cigaretter är vanligtvis batteridrivna och fungerar genom att värma upp en lösning bestående av nikotin, olika bärarsubstanser och fruktiga smakämnen. När vätskan hettas upp bildas en ånga som användaren inhalerar, vilket efterliknar känslan av att röka tobak.
Vad säger forskningen?
Trots att e-cigaretter ibland lyfts fram som ett hjälpmedel för att sluta röka, visar forskning att de inte nödvändigtvis är effektiva för rökavvänjning. En metaanalys publicerad i The Lancet (2016) fann ingen ökad andel lyckade rökstopp bland användare av e-cigaretter. Tvärtom visar rapporter från Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU) att e-cigaretter kan fungera som en inkörsport till traditionell rökning framför allt bland ungdomar. Denna oro förstärks av siffror från Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN), som visar att andelen unga svenskar i åldern 17–29 år som använt e-cigaretter ökade från 4 till 14 procent på bara ett år (2021–2022).
Hälsorisker: mer än bara nikotin
Hälsoriskerna med e-cigaretter är betydande. Flera studier har visat att de ångor som bildas vid användning innehåller ämnen som kan vara skadliga för kroppen. Enligt forskning från University of North Carolina är de huvudsakliga komponenterna i e-vätskan, vegetabiliskt glycerin och propylenglykol skadliga för celler. Ju fler smak- och tillsatsämnen vätskan innehåller, desto högre är dess toxicitet. Vissa smaktillsatser, till exempel mentol, diketoner och diacetyl, har visat sig orsaka större celldöd än klassiska tobaksaromer. ”Vapes orsakar luftvägsbesvär hos över 30 procent av användarna och hos mer än hälften av dem som använder både vanliga cigaretter och e-cigaretter”. Aktuell svensk forskning visar dessutom att e-cigaretter kan orsaka inflammation i luftvägarna, förhöjt blodtryck, ökad hjärtfrekvens och försämrad kärlfunktion, effekter som påminner om dem som ses vid traditionell rökning. Risken för DNA-skador och nedsatt cellfunktion ökar också. Förutom påverkan på lungor och hjärta, finns det även allvarliga effekter på munhälsan. Studier visar att e-cigarettanvändning kan påverka periodontala vävnader negativt, vilket ökar risken för tandköttsinflammation och tandlossning.
Slutsats: ingen säker genväg
Sammanfattningsvis pekar den samlade forskningen tydligt på att e-cigaretter inte är ett ofarligt alternativ till vanlig rökning. Tvärtom kan de medföra allvarliga hälsorisker både på kort och lång sikt. Därför är det avgörande att fortsätta sprida kunskap och öka medvetenheten, särskilt bland unga där användningen växer snabbast.
Källor:
Alnufaiy, B., Alzahrani, H. G., Lambarte, R. A., Alghamdi, M. A., Alali, A. S., Alanazi, W. F., Alkanhal, M. H., Almukhalfi, A. F. (2025). The impact of electronic cigarette smoking on periodontal status and proinflammatory cytokine levels: A cross-sectional study. BMC Oral Health, 25, Article 775.
https://doi.org/10.1186/s12903-025-06148-2
Hjärt-Lungfonden. (2023, June 16). Vape – det här borde du veta. Hjärt-Lungfonden.
https://www.hjart-lungfonden.se/halsa/riskfaktorer/tobak/vape/
