Forskning visar att det finns ett direkt samband mellan munhälsa och idrottsprestationer. Därför tycker Annimari Korte, en finländsk häcklöpare, att det är märkligt att exempelvis Finlands olympiska kommitté inte stöder tävlingsidrottares munhälsa på samma sätt som man stöder den allmänna hälsan genom att bekosta läkar- och fysioterapitjänster. Detta trots att det är känt att god munhälsa förbättrar idrottsprestationer och resultat.
- Under hela den tid som jag har representerat Finland som tävlingsidrottare har det inte funnits någon officiell diskussion om vikten av munhälsa för topprestationer, beklagar häcklöparen Annimari Korte.
Annimari tror att den största orsaken till att de officiella idrottsorganisationerna inte stöder idrottarnas munhälsa på ett mer synligt sätt sannolikt handlar om bristen på tillräcklig information.
- Jag hoppas att situationen förändras. Studier har visat att tandköttsinflammation markant minskar prestationsförmågan. Kanske, när medvetenheten om ämnet ökar, kommer munhälsan också att beaktas bättre inom den finländska idrottsvärlden, säger Annimari.
Elitidrott är en riskfaktor för munhälsan
Forskning visar att elitidrott är en av de mest betydande riskfaktorerna för uppkomsten av orala sjukdomar. En studie visar att till exempel karies förekommer hos upp till 70 procent av elitidrottare, tanderosion hos nästan 40 procent och allvarlig tandköttsinflammation, parodontit, hos upp till 15 procent av personer som idrottar målinriktat (1).
Forskningen tyder på att idrottares munhälsa är svag inom en rad olika sporter. Olika underliggande medicinska tillstånd kan försvåra träningen och försämra idrottsprestationerna, och orala infektionssjukdomar är inget undantag här.
Oron för idrottares munhälsa är inget nytt fenomen. Till exempel under Olympiska sommarspelen 2004 i Aten var tandvård den näst mest efterfrågade hälsovårdstjänsten bland idrottare efter fysioterapibehandling (2). Vid OS i London 2012 noterades det att de olympiska idrottarna hade dålig munhälsa. Upp till 55 procent av idrottarna hade höga nivåer av karies, 76 procent hade gingivit, alltså tandköttsinflammation, och 14 procent hade parodontala sjukdomar (3).
Dental Research konstaterar att munhälsa inte ingår i de flesta idrotts- och motions- eller näringsläroprogram och har inte inkluderats i idrottarnas hälsostrategier. Därmed förstås inte fullt ut betydelsen av god munhälsa, trots att det finns en tydlig koppling mellan god munhälsa och idrottarens prestation
Inflammatoriska munsjukdomar som gingivit och parodontit är vanligt förekommande hos elitidrottare. Det har rapporterats att munsjukdomar kan påverka prestandan på olika sätt. Smärta och obehag i munnen på grund av munsjukdomar kan göra det svårt att koncentrera sig och försämra träningens resultat. Samband har rapporterats mellan muskelskador och dålig munhälsa hos idrottare.
Det finns många möjliga orsaker till den höga förekomsten av inflammatoriska munsjukdomar hos tävlingsidrottare. Fysisk belastning är en av de viktigaste faktorerna. Intensiv träning ökar kroppens stressnivåer, vilket direkt påverkar den orala hälsan och känsligheten för olika tandköttssjukdomar. Fysisk ansträngning påverkar salivens sammansättning under träning och minskar dess utsöndring (4). Frekvent munandning under träning och uttorkning bidrar ytterligare till muntorrhet. Alla dessa faktorer predisponerar för karies och erosion av tandemaljen och bidrar till uppkomsten av inflammatoriska orala sjukdomar.
Salivutsöndring har en rad olika effekter på tandhälsan. Saliven förebygger karies genom att återställa pH-värdet i munhålan från surt till neutralt efter måltid och genom att hjälpa till att återföra mineraler som lösts upp av syror till tandytan. Saliven avlägsnar också 2–4 gram mikrober dagligen från munnen och tandytan till matsmältningskanalen.
Kostvanor har också en betydande inverkan på idrottares munhälsa. Rigorösa träningsprogram kräver regelbundna måltider, kompletterade med "sportnäring" som konsumeras under träningen, såsom kolhydratgeléer och -bars. Detta belastar den orala hälsan genom att öka antalet dagliga syraattacker i munnen.
En frisk mun är en integrerad del av det allmänna välbefinnandet
Annimari Korte innehar det finländska rekordet på 100 meter häck från 2019 till 2023. Hon har också representerat Finland vid flera internationella tävlingar. Hennes karriär har dock inte varit enkel, då en rad hälsoproblem tvingade henne att ta en femårig paus från tävlandet år 2012. Men hälsoutmaningarna lärde Annimari vikten av allmänt välbefinnande, inklusive god munhälsa.
Enligt Annimari täcker Finlands olympiska kommitté som en del av sitt omfattande hälsopaket alla läkarbesök, men inte till exempel besök hos en tandläkare eller tandhygienist. Fysioterapibehandlingar erbjuds genom idrottsakademier.
- Regelbundna besök hos munhälsovårdspersonal skulle hjälpa till att upptäcka problem med munhälsan i tid. Till exempel kan allvarlig och ofta symptomfri parodontit vara mycket skadlig för en idrottares allmänna hälsa och kondition, säger Korte.
- Åtminstone grundläggande tandvård borde täckas för tävlingsidrottare, eftersom det påverkar hälsan och idrottsprestationerna generellt.
Juuso Simpanen, en professionell terränglöpare, håller med Korte om vikten av munhälsa för idrottare som siktar mot toppen.
- Endast en helt frisk idrottare kan uppnå toppresultat. Om din mun inte är i bra form påverkar det också resultaten negativt, säger Simpanen.
Som uthållighetsidrottare säger Simpanen att han äter mycket och ofta för att möta de höga energibehoven i träningen.
- Att konsumera stora mängder energi utsätter mina tänder för ständiga syraattacker. Det är därför jag ägnar särskild uppmärksamhet åt min munhälsa. Jag borstar tänderna morgon och kväll, använder tandtråd och jag använder antibakteriell fotodynamisk Lumoral-behandling regelbundet, berättar Simpanen.
Enligt Simpanen skulle det vara mycket välkommet med stöd för professionella idrottare att upprätthålla sin munhälsa.
- Åtminstone årliga tandhälsokontroller hos tandläkaren skulle vara gynnsamt, och varför inte även vägledning för idrottare om användningen av nya, vetenskapligt bevisade effektiva tandvårdsmetoder. Jag tror att detta skulle minska risken för många infektioner i idrottarnas mun. På så sätt skulle man även minska inflammationstillstånd, skador och sjukdomar hos idrottarna.
Juuso Simpanen använder Lumoral 2–4 gånger i veckan innan tandborstning.
Gingivit är en allvarlig inflammatorisk sjukdom
För att nå toppen måste idrottaren få sin kropp i bästa möjliga form. Omfattande forskning visar att bakterier från munnen och tänderna är kopplade till många kroniska sjukdomar i kroppen. Munsjukdomar har visat sig vara kopplade till hjärtsjukdomar samt till exempel lungsjukdomar, diabetes och metaboliska problem hos friska individer.
Parodontal sjukdom är en långvarig inflammation i tandköttet. Med tiden skadar inflammationen fästvävnaden runt tänderna, vilket kan leda till att de kollagenfibrer som håller tänderna fast i käkbenet bryts av och i värsta fall till att tänderna lossnar. Tidiga tecken på parodontal sjukdom inkluderar bland annat rodnande tandkött, blödande tandkött och dålig andedräkt.
Inflammation i tandköttet orsakar en låggradig inflammation i kroppen, vilket påverkar bland annat blodkärlens hälsa och idrottarnas prestationer. Bakterier från tandens ytor och tandfickor kan spridas över hela kroppen i samband med tandborstning och tuggande av mat. Även symtomfria besvär i munnen kan påverka hela kroppens hälsa.
- Statistik visar att människor med en frisk mun lever längre. Varje saknad tand minskar den förväntade livslängden. Detta diskuteras alldeles för lite, säger Tommi Pätilä, specialistläkare inom hjärt- och transplantationskirurgi vid HUS Nya barnsjukhus. Han är en av utvecklarna av den antibakteriella Lumoral-metoden.
Enligt Pätilä uppskattar man att upp till två av tre personer över 30 år lider av parodontit. Denna vanliga tandköttssjukdom kan leda till tandlossning om den lämnas obehandlad - men den är också kopplad till allvarliga hjärthändelser. Enligt forskning är en första hjärtinfarkt 30 procent vanligare hos personer med parodontal sjukdom än hos friska personer i samma ålder (5).
Effektiv munhygien förebygger munsjukdomar
Enligt Simpanen diskuteras sällan riskfaktorer för munsjukdomar inom toppidrotten bland idrottare och idrottsledare. Det skulle dock finnas anledning att göra det.
- Under långa träningspass och intensiva tävlingar utsätts tänder och tandkött för påfrestningar när man dricker sportdrycker och äter energigelé. Även vetenskapliga studier visar detta, medger Simpanen.
Som värst berättar Juuso att han äter eller dricker något sockerhaltigt var 15–20 minut under en 20-timmars tävling.
- Dessutom gör jag nästan varje vecka ett långt träningspass på 4–8 timmar, där jag också övar på att ta energi- och sportdrycker på samma sätt som i tävlingssituationen.
Juuso berättar att han tar sin munhälsa på allvar. Han sköter sina tänder enligt specialistrekommendationer genom att borsta dem två gånger om dagen och regelbundet rengöra mellanrummen mellan tänderna. Under de senaste åtta månaderna har han också regelbundet använt ny teknologi för munvård baserad på antibakteriell fotodynamisk terapi (6).
Genom att använda Lumoral-metoden baserad på ljusaktiverad munsköljning kan Juuso vara säker på att hans munhälsa förblir optimal trots ansträngande tävlingar och tävlingsträningar.
- Det är särskilt viktigt för en uthållighetsidrottare att ta hand om munhälsan utanför träningar och tävlingar, eftersom man konsumerar mycket sportdrycker och energigeléer i tävlingssituationer och under långa träningspass.
- Jag borstar tänderna noggrant på kvällen i upp till 10 minuter innan jag går och lägger mig. Jag använder Lumoral 2–4 gånger i veckan innan tandborstning.
Lumoral-behandlingen, utvecklad av finländska forskare, förbättrar egenvården av tänderna och munhälsan även när traditionella metoder inte är tillräckliga. Med Lumoral-behandlingen kan man avlägsna 99,99 % av plackbakterierna från tändernas yta (7). Lumoral är en riktad behandling, vilket innebär att den normala och viktiga bakteriefloran i munnen bevaras (8). Samtidigt stillas tandköttsinflammationen.
Källor:
- Merle CL, Wuestenfeld JC, Fenkse F, Wolfarth B, Haak R, Schmalz G, Ziebolz D. The Significance of Oral Inflammation in Elite Sports: A Narrative Review. Sports Med Int Open. 2022 Dec 25;6(2):E69-E79. doi: 10.1055/a-1964-8538. PMID: 36643596; PMCID: PMC9839431.
- Vougiouklakis, G. et al. Dental data of the Athens 2004 Olympic and Paralympic Games. J. Sports Med. 29, 927–933 (2008).
- Opazo-García, C., Moya-Salazar, J., Chicoma-Flores, K. et al. Oral health problems in high-performance athletes at 2019 Pan American Games in Lima: a descriptive study. BDJ Open 7, 21 (2021). https://doi.org/10.1038/s41405-021-00078-1
- Tripodi D, Cosi A, Fulco D, D'Ercole S. The Impact of Sport Training on Oral Health in Athletes. Dent J (Basel). 2021 May 3;9(5):51. doi: 10.3390/dj9050051.
- Rydén L, Buhlin K, Ekstrand E, de Faire U, Gustafsson A, Holmer J, Kjellström B, Lindahl B, Norhammar A, Nygren Å, Näsman P, Rathnayake N, Svenungsson E, Klinge B: Periodontitis Increases the Risk of a First Myocardial Infarction. A Report From the PAROKRANK Study. 13.1.2016 Circulation. 2016;133:576–583 https://doi.org/10.1161/CIRCULATIONAHA.115.020324
- Pakarinen S, Saarela RKT, Välimaa H, Heikkinen AM, Kankuri E, Noponen M, Alapulli H, Tervahartiala T, Räisänen IT, Sorsa T, et al. Home-Applied Dual-Light Photodynamic Therapy in the Treatment of Stable Chronic Periodontitis (HOPE-CP)—Three-Month Interim Results. Dentistry Journal. 2022; 10(11):206. https://doi.org/10.3390/dj10110206
- Nikinmaa S, Alapulli H, Auvinen P, Vaara M, Rantala J, et al. (2020) Dual-light photodynamic therapy administered daily provides a sustained antibacterial effect on biofilm and prevents Streptococcus mutans adaptation. PLOS ONE 15(5): e0232775. https://doi.org/10.1371/journal.pone.0232775
- Nikinmaa S, Moilanen N, Sorsa T, Rantala J, Alapulli H, Kotiranta A, Auvinen P, Kankuri E, Meurman JH, Pätilä T. Indocyanine Green-Assisted and LED-Light-Activated Antibacterial Photodynamic Therapy Reduces Dental Plaque. Dentistry Journal. 2021; 9(5):52. https://doi.org/10.3390/dj9050052