Ultraljudsscaler, högvarvsinstrument och blästerspetsar skapar aerosolmoln som kan innehålla både bakterier och virus. Eftersom spridningen är som störst nära patientens huvud behövs tydliga, praktiska rutiner som minskar kontamineringen vid källan. I den här artikeln sammanfattas vad forskningen visar om var aerosoler hamnar och vilka åtgärder som ger bäst skydd för både personal och patienter.
Varje gång vi använder ultraljudsscaler, högvarv eller blästerspets fylls behandlingsrummet med små osynliga partiklar, aerosoler och splatter. Dessa partiklar består inte bara av vatten och saliv, utan kan bära med sig både bakterier och virus. För oss som arbetar nära patientens mun är det därför viktigt att förstå hur dessa små moln sprids och hur vi kan skydda både oss själva och våra patienter. Forskning har tydligt visat hur aerosoler sprids och vilka åtgärder som är mest effektiva för att minska smittrisken.
Hur långt sprids bakterierna?
Den största mängden bakterier finns nära patientens huvud, särskilt inom cirka 80 centimeter över bröstområdet och vid instrumentbordet. Redan vid 1,5 meters avstånd sjunker bakterienivåerna till bakgrundsnivåer i rummet, vilket visar att smittrisken främst är lokal och minskar snabbt med avstånd. Aerosoler som uppstår vid tandbehandling kan innehålla både bakterier från patientens mun och hud samt vattenburna bakterier från unitens vattenledningar. Studier visar att när etablerade hygienrutiner, högvolymsug och god ventilation används, är den faktiska risken för smittöverföring till patienter låg. Kliniker som inte kontrollerar sina DUWL regelbundet uppvisar högre förekomst av vattenrelaterade bakterier, medan kontinuerlig desinfektion och god ventilation ger betydligt lägre nivåer (Zemouri et al., 2020).
Fånga aerosolerna vid källan
Det mest effektiva sättet att minska smittrisken är att fånga aerosolerna så nära källan som möjligt. Högvolymsug kan reducera aerosolkontamination med över 90–95 procent när den används korrekt, medan lågvolymsug eller enbart salivsug inte ger tillräckligt skydd. Kofferdam är också mycket effektivt vid restaurativ behandling, eftersom den nästan helt eliminerar kontamination från saliv och blod (Harrel & Molinari, 2004).
Kombinationen av åtgärder
Munsköljning före behandling är ett effektivt sätt att minska risken för kontamination. Antiseptiska munsköljningar med klorhexidin, povidonjod, väteperoxid och andra medel kan signifikant minska bakteriemängden i aerosoler. För virus, inklusive SARS-CoV-2, har povidonjod (jod och en bärarmolekyl) och väteperoxid visat bäst effekt, medan klorhexidin och cetylpyridiniumklorid inte alltid är tillräckliga. Kombinationen av munsköljning och högvolymsug ger en större reduktion än någon enskild åtgärd, med i genomsnitt cirka 46,6 procent lägre mikrobiell belastning (Saini et al., 2024).
Skydd mot aerosoler kan beskrivas som ett lager-på-lager-tänk. Personlig skyddsutrustning såsom munskydd, handskar och ögonskydd utgör den första barriären, men ger inte fullständigt skydd mot fina aerosoler. Munsköljning reducerar mikroorganismer i munhålan, kofferdam skyddar både patient och personal vid restaurativ behandling, och högvolymsug fångar aerosolerna vid källan. Kompletterande tekniska lösningar som HEPA-filter och UV-luftrening kan ytterligare förbättra luftkvaliteten, men dessa åtgärder verkar först när aerosolerna redan har spridits i rummet (Harrel & Molinari, 2004; Saini et al., 2024).
Det är också viktigt att komma ihåg att virus är mindre än bakterier och kan förbli luftburna under längre tid, vilket innebär att risken för luftburen virussmitta kan vara större än vad bakterierstudier visar. God ventilation och strikt följsamhet till basala hygienrutiner är därför avgörande. Kliniker som kontinuerligt desinficerar sina DUWL och har god ventilation uppvisar betydligt lägre bakteriella halter i luften under pågående behandling.
Lumoral som preoperativt komplement
Som komplement till preoperativ munsköljning kan en ljusaktiverad antibakteriell klinikskena, såsom Lumoral, användas för att reducera bakterier i plack före behandling. Detta kan bidra till en lägre bakteriell belastning i munhålan och därmed potentiellt minska risken för kontaminering via aerosoler vid behandlingar (Nikinmaa et al., 2020, 2021).
Synliga eller osynliga aerosoler kan vi inte helt undvika. Med rätt kunskap, teknik och noggrannhet behöver de dock inte vara farliga. Genom att arbeta förebyggande, systematiskt och alltid fånga riskerna vid källan kan vi skapa trygg tandvård för både patienter och personal. I dagsläget finns inga tydliga bevis för att patienter eller personal i större omfattning blir smittade via aerosoler i tandvården under normala arbetsförhållanden.
Författare: Wiam Abdulghani, leg. tandhygienist
Wiam Abdulghani är legitimerad tandhygienist med en kandidatexamen från Högskolan Kristianstad (2007). Wiam har erfarenhet av både traditionell och specialiserad tandvård och arbetar nu med mobil tandvård på Oral Care där hon hjälper äldre patienter med kognitiv funktionsnedsättning.
Parallellt studerar hon en magisterexamen i folkhälsovetenskap med inriktning på äldretandvård. Wiam brinner för förebyggande åtgärder och vill öka medvetenheten om den viktiga kopplingen mellan munhälsa och allmän hälsa.
Källor:
Harrel, S. K., Molinari, J. (2004). Aerosols and splatter in dentistry: A brief review of the literature and infection control implications. Journal of the American Dental Association, 135(4), 429–437. https://doi.org/10.14219/jada.archive.2004.0207
Nikinmaa S, Alapulli H, Auvinen P, Vaara M, Rantala J, Kankuri E, et al. (2020) Dual-light photodynamic therapy administered daily provides a sustained antibacterial effect on biofilm and prevents Streptococcus mutans adaptation. PLoS ONE 15(5): e0232775. https://doi.org/10.1371/journal.pone.0232775
Nikinmaa S, Podonyi A, Raivio P, Meurman J, Sorsa T, Rantala J, Kankuri E, Tauriainen T, Pätilä T. Daily Administered Dual-Light Photodynamic Therapy Provides a Sustained Antibacterial Effect on Staphylococcus aureus. Antibiotics. 2021; 10(10):1240. https://doi.org/10.3390/antibiotics10101240
Pakarinen, S., Saarela, R. K. T., Välimaa, H., Heikkinen, A. M., Kankuri, E., Noponen, M., Alapulli, H., Tervahartiala, T., Räisänen, I. T., Sorsa, T., Pätilä, T. (2022). Home-applied dual-light photodynamic therapy in the treatment of stable chronic periodontitis (HOPE-CP) – Three-month interim results. Dentistry Journal, 10(11), 206. https://doi.org/10.3390/dj10110206
Saini, R. S., Binduhayyim, R. I. H., Mosaddad, S. A., Heboyan, A. (2024). Strategies for preventing aerosol-generated microbial contamination in dental procedures: A systematic review and meta-analysis. American Journal of Infection Control, 53(5).
Zemouri, C., Volgenant, C. M. C., Buijs, M. J., Crielaard, W., Rosema, N. A. M., Brandt, B. W., Laheij, A. M. G. A.,De Soet, J. J. (2020). Dental aerosols: Microbial composition and spatial distribution. Journal of Oral Microbiology, 12(1), 1762040. https://doi.org/10.1080/20002297.2020.1762040
