Forskning visar att bakterier från munhålan inte bara kan spridas till blodet vid tandvårdsingrepp, utan även vid vardagliga aktiviteter som tandborstning eller tuggning. För de flesta är detta ofarligt, men för personer med hjärtsjukdomar eller andra riskfaktorer kan det innebära en allvarlig hälsorisk. Munhälsan spelar därför en central roll för hela kroppens välmående.
Bakterier från munnen kan nå blodet
En stor forskningsöversikt har visat att bakterier från munhålan kan ta sig ut i blodet, inte bara efter tandvårdsingrepp, utan även vid helt vanliga aktiviteter som tandborstning eller tuggning. Detta kallas bakteriemi och är oftast en tillfällig och ofarlig händelse hos friska personer (1). Men för vissa, särskilt personer med hjärtsjukdomar eller andra riskfaktorer, kan dessa bakterier orsaka allvarliga infektioner, som till exempel infektion i hjärtklaffarna. Forskningen visar att munhälsa inte bara påverkar tänderna, den kan spela en avgörande roll för hela kroppens välmående (1,2).
Olika behandlingar ger olika hög risk för bakteriemi
Resultaten visade att bakteriemi ofta uppkommer inom fem minuter efter ett tandingrepp och sedan klingar av. Den högsta förekomsten sågs efter tandutdragning, där 62–66 procent av patienterna fick bakterier i blodet. Vid behandlingar som tandstensborttagning var förekomsten 36–44 procent, medan enklare ingrepp som professionell rengöring och undersökning av tandköttet låg något lägre, omkring 27–28 procent.
Även vardagliga vanor kan orsaka bakterier i blodet
Överraskande nog kunde forskarna också visa att vardagliga aktiviteter som tandborstning, användning av tandtråd och att tugga mat kan orsaka bakteriemi om än i lägre grad, med förekomst mellan 8 och 26 procent. Det som är särskilt viktigt att förstå är att risken för bakteriemi vid dessa vardagliga aktiviteter ökar om munhälsan är dålig (1).
Munhälsans kvalitet påverkar risken
En separat studie visade tydligt detta samband: personer med höga nivåer av plack eller tandsten löpte flera gånger högre risk att drabbas av bakteriemi vid tandborstning. Om tandköttet blödde vid tandborstning ökade risken nästan åtta gånger. Det innebär att även om bakteriemi efter tandborstning är vanligare än många tror, så går den att påverka genom att hålla munnen ren och frisk (2).
God och regelbunden munhygien är viktig för att minska antalet bakterier i munhålan. Det i sin tur minskar både hur ofta bakterier hamnar i blodet och hur mycket bakterier det rör sig om. För personer som har hög risk för komplikationer till exempel de med hjärtklaffsjukdom, medfödda hjärtfel eller som tidigare haft endokardit är detta särskilt betydelsefullt (1,2).
Lumoral som komplement till daglig munvård
Lumoral är en innovativ metod som kompletterar den dagliga munvården och hjälper till att effektivt minska mängden skadliga bakterier i munhålan. Genom sin fotodynamiska effekt – där ett ljusaktiverat munsköljmedel används tillsammans med medicinskt ljus – angrips bakterier selektivt utan att störa den friska munnens balans. Detta minskar plackbildning och förbättrar tandköttets hälsa.
Resultatet blir minskad risk för blödningar vid tandborstning, vilket i sin tur begränsar risken för att bakterier tar sig in i blodomloppet. Genom att förebygga inflammation och reducera behovet av invasiva tandbehandlingar, kan Lumoral vara särskilt fördelaktigt för personer med ökad risk för allvarliga infektioner, såsom infektion i hjärtklaffarna (3).
Sammantaget visar studierna tydligt att munhälsa är en viktig del av hela kroppens hälsa. Munnen är inte en isolerad del av kroppen – den påverkar och påverkas av vår allmänhälsa. Att borsta tänderna och ta hand om sitt tandkött handlar därför inte bara om friska tänder, utan om att minska risken för allvarliga infektioner i hela kroppen.
Författare: Wiam Abdulghani, leg. tandhygienist
Wiam Abdulghani är legitimerad tandhygienist med en kandidatexamen från Högskolan Kristianstad (2007). Wiam har erfarenhet av både traditionell och specialiserad tandvård och arbetar nu med mobil tandvård på Oral Care där hon hjälper äldre patienter med kognitiv funktionsnedsättning.
Parallellt studerar hon en magisterexamen i folkhälsovetenskap med inriktning på äldretandvård. Wiam brinner för förebyggande åtgärder och vill öka medvetenheten om den viktiga kopplingen mellan munhälsa och allmän hälsa.
Källor:
1. Martins CC, Lockhart PB, Firmino RT, Kilmartin C, Cahill TJ, Dayer M, Occhi-Alexandre IGP, Lai H, Ge L, Thornhill MH. Bacteremia following different oral procedures: systematic review and meta-analysis. Oral Dis. 2023 Feb 7. doi:10.1111/odi.14531. Hämtad från: https://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1111/odi.14531
2. Lockhart PB, Brennan MT, Thornhill M, Michalowicz BS, Noll J, Bahrani-Mougeot FK, Sasser HC. Poor oral hygiene as a risk factor for infective endocarditis-related bacteremia. J Am Dent Assoc. 2009;140(10):1238-44. doi:10.14219/jada.archive.2009.0046. PMID: 19797553; PMCID: PMC2770162. Hämtad från: https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/19797553/
3. Pakarinen S, Saarela RKT, Välimaa H, Heikkinen AM, Kankuri E, Noponen M, Alapulli H, Tervahartiala T, Räisänen IT, Sorsa T, Pätilä T. Home-applied dual-light photodynamic therapy in the treatment of stable chronic periodontitis (HOPE-CP)—three-month interim results. J Clin Med. 2022. Hämtad från: https://www.mdpi.com/2304-6767/10/11/206
