Hos personer med tandköttssjukdom ökar risken för hjärtinfarkt med 30 % jämfört med friska personer i samma ålder.
40 procent av svenskarna över 40 år har tecken på tandlossningssjukdom i form av fördjupade tandköttsfickor och förlust av käkben.1 Om denna vanliga tandköttssjukdom lämnas obehandlad, kan den predisponera för förlust av tänder. Ännu värre är att tandlossningssjukdom är också kopplad till allvarliga hjärthändelser. Den första hjärtinfarkten inträffar 30 % oftare hos en person med parodontit än hos en frisk person i samma ålder.2
Parodontit är en inflammatorisk sjukdom i munnen som förstör de vävnader som håller fast tänderna. Till skillnad från tandköttsinflammation eller gingivit, som läker utan att lämna spår, orsakar parodontit bestående vävnadsskador.
Vad är sambandet mellan tandplack och artärhälsa?
Tandköttssjukdom börjar när en bakterieavlagring, plack, byggs upp runt tänderna. Bakterieansamlingen i placket irriterar tandköttsvävnaden och tandköttet blir inflammerat. Den inflammatoriska reaktionen är tandköttets sätt att försvara sig mot sjukdomsalstrare. Noggrann rengöring av tandytorna från plack håller tandköttsinflammationen (gingviten) borta och hjälper till att förhindra parodontit.
Om tandköttet ständigt utsätts för bakterieansamling fortskrider inflammationen och kan utvecklas till parodontit hos känsliga individer. En inflammation i samband med tandköttssjukdom kan utvecklas nästan symtomlöst och dölja sig under tandköttet utan att märkas. Ett symtom kan vara att det blöder vid tandborstning. Dålig lukt i munnen eller rodnad i tandköttet kan också vara ett tecken på sjukdom.
Via inflammerade tandköttsfickor kan plackbakterier och delar av dem lätt färdas genom blodomloppet till andra delar av kroppen. Bakterier som orsakar tandköttssjukdomar och de toxiner de producerar kan tränga igenom artärväggen och sätta i gång inflammationen.
Parodontit ökar den inflammatoriska belastningen på kroppen
Parodontit orsakar en systemisk låggradig inflammation i kroppen, vilket främjar utvecklingen av inflammation i artärernas väggar. Dessutom har parodontiten en negativ påverkan på fettämneshalten i blodet och förändrar kroppens hormonella reglering.
Vid artärsjukdom byggs plack upp i blodkärlens väggar
Vid arterioskleros byggs inflammatoriska celler, kolesterol och kalcium långsamt upp under det inre membranet i artärväggen. Sjukdomsalstrare som orsakar tandköttssjukdom påskyndar processen på många sätt. Till följd av inflammationen bildas förträngningar och blodcirkulationen försämras. Syre- och näringsintaget i vävnaderna minskar, vilket leder till störningar i de organ som artären försörjer med blod och näring.3
Förbättrad munhygien hjälper
Studier har visat att det går att påverka riskfaktorerna för hjärt-kärlsjukdom genom att aktivt behandla tandköttssjukdomar.4
Tandköttshälsan vårdas genom förbättrad munhygien. När tandköttssjukdomen är diagnostiserad måste patienten förbinda sig till livslång noggrann tandvård och regelbunden underhållsbehandling hos tandläkare. Plackbekämpningen måste fortsätta dagligen i hemmiljön.
För att stoppa tandköttssjukdomens förlopp måste man se till att det inte kan uppstå plack. Det viktigaste är att borsta tänderna regelbundet och noggrant rengöra mellanrummen mellan tänderna. Men ofta räcker det inte att borsta, eftersom det alltid blir plackrester kvar efter tandborstningen. Plackrester bildas på små ojämnheter i tänderna och tandköttskanten, och det är mycket svårt att ta bort dem helt med tandborste. Hos känsliga individer gör plackresterna tandköttet känsligt för inflammation och hålbildning.
Lumoral är en unik, inflammationslindrande metod för främjande av tand- och tandköttshälsa
Lumoral-behandling är den första metod som med stor precision kan ta bort plack från tandytan.5 Den hjälper också till att avlägsna mikroskopiska plackrester och minskar bildningen av plack och tandsten. Lumoral lindrar tandköttsinflammation och är skonsam mot tänderna. Det är också lämpligt att använda när det utöver de egna naturliga tänderna finns lagningar, delproteser eller implantat i munnen.
Lumoral används regelbundet minst två gånger i veckan före tandborstning. Det är en läkemedelsfri antibakteriell behandling som kan användas regelbundet och som är beprövat effektiv vid kontinuerlig användning.6 Vem som helst kan enkelt använda den hemma. Till skillnad från konventionella munskölj påverkar Lumoral inte bakterierna överallt i munnen, utan riktar sin antibakteriella effekt endast mot bakterierna i placket och tandköttskanten. Effekten är utmärkt både mot kariesbildande, syraproducerande bakterier och anaerober förknippade med tandköttsinflammation.
Lumoral behandlingen bygger på en finländsk hjärtkirurgs innovation och forsknings- och utvecklingsarbete som görs av ett multidisciplinärt team av forskare. I projektet medverkar flera universitet, sjukhus, och ledande tandläkare från Helsingfors Universitet och Karolinska Institutet.
