Världshjärtdagen 2023: Fokus på sambandet mellan munhälsa och hjärthälsa

Världshjärtdagen 2023: Fokus på sambandet mellan munhälsa och hjärthälsa

Det har länge varit känt att munhälsa är kopplat till människors allmänna välbefinnande. Men forskning visar på en ännu djupare koppling: kopplingen mellan munhälsa och hjärthälsa.

Världshjärtdagen, som lanserades av World Heart Federation (WHF), firas varje år den 29 september. Syftet är att öka medvetenheten om och uppmuntra till åtgärder för hjärthälsa.

Hjärt-kärlsjukdomar är den vanligaste dödsorsaken i västvärlden. De vanligaste hjärt-kärlsjukdomarna är kranskärlssjukdom, hjärtsvikt och cerebrovaskulära sjukdomar. Mer än 20,5 miljoner människor dör av dessa sjukdomar varje år. Kardiovaskulära sjukdomar påverkar hjärtat och blodkärlen, vilket leder till allvarliga och till och med dödliga komplikationer. WHF uppskattar dock att 80 % av de förtida dödsfallen till följd av sjukdomen kan förebyggas (1).

– Genom att göra små förändringar i vår livsstil kan vi bättre hantera vår hjärthälsa och besegra hjärt-kärlsjukdomar, uppmuntrar WHF.

Sådana förändringar inkluderar åtgärder som bidrar till att förbättra munhälsan. God munhygien är mer än bara ett vackert leende. Det är viktigt att ta hand om sina tänder och sin mun, eftersom även till synes ofarliga orala tillstånd kan utsätta dig för risken att drabbas av allvarliga sjukdomar.

Orala patogener är inte begränsade till munnen

Tommi Pätilä, hjärt- och transplantationskirurg vid Nya barnsjukhuset (HUS) i Helsingfors, Finland, betonar att ett friskt hjärta kräver en frisk mun och noggrann daglig munhygien. Orala biofilmbakterier är orsaken till 95 procent av alla tandsjukdomar.

– Enkla åtgärder som regelbunden tandborstning och rengöring av mellanrummen samt regelbundna tandläkarkontroller kan bidra till att förebygga tandköttssjukdomar och samtidigt minimera risken för att bakterier eller deras strukturer i munnen kommer in i blodomloppet och sprids till resten av kroppen, säger Pätilä.

Bara genom att tugga mat kan infekterat tandkött överföra bakterier eller delar av bakterier som orsakar orala infektioner till resten av kroppen. Detta leder till ett permanent inflammatoriskt tillstånd i kroppen, vilket till exempel kan leda till hjärt- och kärlsjukdomar.

– De svåraste plötsliga problemen uppstår dock när levande bakterier infekterar hjärtklaffarna, fortsätter Pätilä.

År 2016 opererade Pätilä en allvarlig bakteriell hjärtklaffinfektion och blev motiverad att göra skillnad för munhälsan.

– Det visade sig att orsaken till patientens allvarliga hjärtinfektion var bakterier från munnen. Då förstod jag att något måste göras för att bekämpa den sjukdomsframkallande plack som fanns kvar i munnen.

Pätilä är en av tre finska forskare som har utvecklat den antibakteriella Lumoral-metoden. Lumoral är en patenterad medicinteknisk produkt som behandlar och förebygger munsjukdomar i hemmet. Lumoral-behandlingen kan avlägsna 99,99 % av plackbakterierna från tandytan (2).

Förebyggande och tidig diagnos lönar sig

– I motsats till vad många tror kan endast ca 60 % av den orala biofilmen avlägsnas med en tandborste. Inte undra på att karies och gingivit är de vanligaste sjukdomarna i världen. Om vi vill förbättra munhälsan måste vi ta itu med det plack som tandborstningen lämnar efter sig, säger Timo Sorsa, professor i oral- och maxillofaciala sjukdomar vid Helsingfors universitet.

I Finland uppskattar man att upp till två av tre personer över 30 år lider av parodontit. Denna vanliga tandköttssjukdom kan leda till tandlossning om den inte behandlas - men den är också kopplad till allvarliga hjärthändelser. Enligt en studie är en första hjärtinfarkt 30 % vanligare hos personer med parodontit än hos friska personer i samma ålder (3).

En studie som publicerades i Journal of Periodontology visade att personer med parodontal sjukdom löpte nästan dubbelt så stor risk att utveckla kranskärlssjukdom (CAD) som personer med friskt tandkött (4).

En rapport från 2020 i European Journal of Preventive Cardiology visade att dålig munhälsa var förknippad med en ökad risk för kardiovaskulär sjukdom, särskilt bland dem med tandköttssjukdom (5).

Professorn betonar att förebyggande av parodontala sjukdomar är avgörande för att upprätthålla en patients orala och allmänna hälsa.

–Obehandlad parodontit leder till en låggradig inflammation som påverkar hela kroppen och orsakar inte bara hjärt- och kärlsjukdomar utan även andra allvarliga sjukdomar som diabetes, Alzheimers sjukdom och till och med cancer.

Parodontal sjukdom upptäcks på några minuter

Enligt professor Sorsa lönar sig förebyggande och snabb diagnos av parodontala sjukdomar på lång sikt inte bara för patienten, utan även för folkhälsan och ekonomin. Detta är också möjligt idag med de nya moderna diagnos- och behandlingsmetoder som finns tillgängliga och som revolutionerar hela tandvården.

Professor Sorsas egen omfattande forskarkarriär har länge fokuserat på utvecklingen av aktiv matrix metalloproteinase-8 (aMMP-8), det så kallade immunologiska snabbtestet. Snabbtestet kan upptäcka om en persons tandköttsvävnad genomgår parodontal nedbrytning innan det ens är visuellt synligt.  Testet kan utföras antingen av sjukvårdspersonal eller självständigt hemma  i likhet med Covid-19-antigentestet eller det traditionella graviditetssnabbtestet (5).

– Snabbtestet aMMP-8 kan mäta och bedöma aktiv parodontal adhesionsvävnadsförlust och risken för progression inom fem minuter i tandläkarstolen, icke-invasivt, dvs. utan att störa den vävnad som undersöks. Testet kompletterar diagnos, uppföljning och underhållsbehandling av parodontit och periimplantit.

När professor Sorsa diskuterar nya metoder för behandling och förebyggande av parodontit lyfter han fram Lumoral-behandlingen. Han kallar Lumoral ett läkemedelsfritt alternativ för behandling och förebyggande av allvarlig tandköttssjukdom.

– Lumoral förstärker effekten av tandborsten och studier visar att enheten också avsevärt förbättrar resultaten av professionell munvård. Enheten kan också minska behovet av att använda läkemedel som traditionellt används för att behandla tandköttssjukdomar, till exempel antibiotika och klorhexidin.

Lumoral bygger på fotodynamisk terapi, en ljusaktiverad antibakteriell effekt, som bromsar upp plackbildningen och avsevärt minskar mängden skadliga bakterier i munnen. Produktens användarprofil är lämplig för alla åldrar, men den rekommenderas särskilt för personer som tidigare har haft problem med vanliga munsjukdomar, karies och tandköttssjukdomar (2).

Källor: 

  1. https://world-heart-federation.org/news/deaths-from-cardiovascular-disease-surged-60-globally-over-the-last-30-years-report/
  2. Pakarinen, S., Saarela, R. K. T., Välimaa, H., Heikkinen, A. M., Kankuri, E., Noponen, M., Alapulli, H., Tervahartiala, T., Räisänen, I. T., Sorsa, T., & Pätilä, T. (2022). Home-Applied Dual-Light Photodynamic Therapy in the Treatment of Stable Chronic Periodontitis (HOPE-CP) Three-Month Interim Results. Dentistry Journal, 10(11), [206]. https://doi.org/10.3390/dj10110206
  3. Rydén L, Buhlin K, Ekstrand E, de Faire U, Gustafsson A, Holmer J, Kjellström B, Lindahl B, Norhammar A, Nygren Å, Näsman P, Rathnayake N, Svenungsson E, Klinge B: Periodontitis Increases the Risk of a First Myocardial Infarction. A Report From the PAROKRANK Study. 13.1.2016 Circulation. 2016;133:576–583 https://doi.org/10.1161/CIRCULATIONAHA.115.020324
  4. Nesarhoseini V, Khosravi M. Periodontitis as a risk factor in non-diabetic patients with coronary artery disease. ARYA Atheroscler. 2010 Fall;6(3):106-11. PMID: 22577425; PMCID: PMC3347825.
  5. Pirkko J Pussinen, Eija Könönen, Oral health: A modifiable risk factor for cardiovascular diseases or a confounded association?, European Journal of Preventive Cardiology, Volume 23, Issue 8, 1 May 2016, Pages 834–838, https://doi.org/10.1177/2047487316636506
  6. Sorsa, T., Lähteenmäki, H., Pärnänen, P., Tervahartiala, T., Mäkitie, A. Pätilä, T. &   Räisänen, I. T., (2022). Aktiivisen MMP-8:n vieritestaus ja pikadiagnostiikka, Suomen Hammaslääkärilehti 2022; 14: 26–33. 

 

Testa i 30 dagar