Parkinsons sjukdom är en kronisk neurodegenerativ sjukdom som framför allt påverkar rörelseförmåga, balans och koordination, men som också kan ha stora effekter på andra delar av kroppen, inte minst på munhälsan. Globalt lever cirka 8,5 miljoner människor med Parkinson, och antalet förväntas öka i takt med att befolkningen åldras (GBD, 2019). I Sverige uppskattas mellan 15 000 och 24 000 personer ha sjukdomen, med omkring 2 000 nya fall per år (Karolinska Institutet, 2025).
Även om skakningar, stelhet och balansproblem ofta är de mest synliga symtomen, visar forskning att Parkinson också påverkar munhälsan, vilket kan få konsekvenser för både fysisk hälsa och livskvalitet. Personer med Parkinson har ofta fler problem med tänder och tandkött än friska individer, inklusive karies, tandlossning och tandköttsinflammation (Verhoeff, 2023).
Motoriska symtom vid Parkinson, som ofrivilliga skakningar och stelhet, kan göra det svårt att borsta tänderna ordentligt eller använda tandtråd. För vissa patienter kan även tuggning och sväljning vara problematisk. Dessa utmaningar kan skapa en negativ spiral: dålig munhygien ökar risken för karies och tandköttsproblem, vilket i sin tur kan leda till systemisk inflammation (Kumar, 2024).
Oral clearance, förmågan att skölja bort matrester och bakterier, är ofta nedsatt vid Parkinson. Salivsekretionen kan vara reducerad, vilket ökar kariesrisken, samtidigt som vissa patienter upplever dregling på grund av nedsatt sväljförmåga, inte ökad salivproduktion (Moberg, 2024).
Koppling mellan munhälsa och hjärnhälsa
Inflammation i tandköttet kan producera ämnen som sprids via blodet och påverkar hela kroppen, inklusive hjärnan. Forskning visar att bakterier och inflammatoriska molekyler från munnen kan bidra till nervinflammation, vilket kan påverka de nervceller som producerar dopamin, en signalsubstans som är avgörande för rörelseförmågan. På så sätt kan problem i munnen förvärra de motoriska symtomen vid Parkinson och potentiellt bidra till sjukdomens progression, även om sambandet inte är helt bevisat (Kumar, 2024).
Nyare forskning antyder också att munhälsan kan påverka hjärnhälsan. Bakterier som orsakar tandlossning, till exempel Streptococcus mutans och Porphyromonas gingivalis, kan bidra till systemisk inflammation som i sin tur kan förvärra Parkinsonsymtom och eventuellt sjukdomens progression (Bai, 2023; Ciongaru, 2024). Detta innebär att en frisk mun inte bara är viktigt för tänderna, utan även för hjärnans hälsa.
Förebyggande åtgärder och tandvårdsstrategier
För att förebygga problem med munhälsan är regelbundna tandvårdskontroller och individanpassad munvård avgörande. Det kan innebära att använda effektiva hjälpmedel för tandborstning, såsom elektriska tandborstar eller borstar med greppvänligt handtag, och att anpassa tekniker för att hantera motoriska begränsningar. Dessutom är det viktigt med rätt fluoridtillförsel och kostråd som kan minska risken för karies, samt behandling av eventuella salivproblem och svårigheter med att svälja.
Tvärvetenskapligt samarbete mellan tandvårdspersonal och neurologer kan dessutom förbättra patientens livskvalitet och minska risker kopplade till inflammation (Moberg, 2024; Schulz, 2021).
Innovativa hjälpmedel för munhälsa
Antibakteriell fotodynamisk terapi kan minska plack och inflammation i tandköttet, vilket är viktigt vid tandlossning och tandköttsinflammation (Pakarinen, 2022). För personer med Parkinson, som ofta har svårt att borsta tänderna, kan produkter som Lumoral vara ett värdefullt komplement. Den kombinerar vanlig tandborstning med ljusaktiverad terapi mot bakterier och kan bidra till friskare tandkött.
Regelbunden, individanpassad tandvård och förebyggande insatser är avgörande för att bevara munhälsa och livskvalitet hos personer med Parkinson. Detta kan minska inflammatorisk belastning och förbättra den allmänna hälsan.
Författare: Wiam Abdulghani, leg. tandhygienist
Wiam Abdulghani är legitimerad tandhygienist med en kandidatexamen från Högskolan Kristianstad (2007). Wiam har erfarenhet av både traditionell och specialiserad tandvård och arbetar nu med mobil tandvård på Oral Care där hon hjälper äldre patienter med kognitiv funktionsnedsättning.
Parallellt studerar hon en magisterexamen i folkhälsovetenskap med inriktning på äldretandvård. Wiam brinner för förebyggande åtgärder och vill öka medvetenheten om den viktiga kopplingen mellan munhälsa och allmän hälsa.
Referenser
Bai, Y., Zhang, H., & Li, X. (2023). Oral microbiota and systemic inflammation in Parkinson's disease. Frontiers in Cellular and Infection Microbiology, 13, 156436. https://doi.org/10.3389/fcimb.2023.156436
Ciongaru, C., Popa, L., & Marinescu, R. (2024). Periodontal pathogens and neurodegeneration: links to Parkinson's disease progression. Journal of Neuroinflammation, 21(1), 112. https://doi.org/10.1186/s12974-024-02673-1
GBD 2019 Parkinson's Disease Collaborators. (2019). Global, regional, and national burden of Parkinson's disease, 1990–2019: a systematic analysis for the Global Burden of Disease Study 2019. The Lancet Neurology, 18(11), 1091–1104. https://doi.org/10.1016/S1474-4422(19)30395-3
Karolinska Institutet. (2025). Parkinsons sjukdom i Sverige – statistik och fakta. https://ki.se/forskning/parkinsons-sjukdom
Kumar, P., Sharma, R., Singh, A. (2024). Oral health challenges in Parkinson's disease: a clinical perspective. Journal of Clinical Neuroscience, 101, 123–130. https://doi.org/10.1016/j.jocn.2023.12.004
Moberg Sköld, U., Bergquist, F., Klinge, B., Stensson, M., Birkhed, D. (2024). Parkinsons sjukdom – så säkerställs en god munhälsa. Tandläkartidningen, 116(8), 52–58.
Pakarinen, S., Laitinen, A., Mäkelä, J. (2022). Photodynamic therapy in periodontal treatment: a clinical review. Photodiagnosis and Photodynamic Therapy, 37, 102760. https://doi.org/10.1016/j.pdpdt.2022.102760
Schulz, R., Martens, T. (2021). Interdisciplinary management of oral health in Parkinson's disease. Journal of Multidisciplinary Healthcare, 14, 845–855. https://doi.org/10.2147/JMDH.S315784
Verhoeff, M., van der Meer, J., de Vries, F. (2023). Oral health in neurodegenerative diseases: focus on Parkinson's disease. Oral Diseases, 29(2), 318–329. https://doi.org/10.1111/odi.13985
