Visste du att tänderna ofta visar tecken på ätstörningar långt innan andra symptom syns? Ätstörningar är komplexa sjukdomar som påverkar hela kroppen, och munnen är inget undantag. Trots det är det få som känner till hur allvarliga och långvariga skador på tänder och munhälsa ätstörningar kan orsaka [1].
I Sverige uppskattas över 200 000 personer lida av någon form av ätstörning, men symtom och förlopp kan skilja sig mycket åt. Mörkertalet är stort och många förblir odiagnostiserade trots att deras symtom är allvarliga. Endast en tredjedel får diagnos och behandling, trots att Anorexia Nervosa är den psykiska sjukdomen med högst dödlighet [2].
Tändernas roll som tidiga varningssignaler
Munnen är ofta ett av de första områdena där fysiska tecken på en ätstörning kan dyka upp. Därför spelar tandvården en viktig roll i att upptäcka tidiga varningssignaler och ge stöd. Forskning visar att personer med ätstörningar ofta drabbas av flera olika problem i munnen, som kan påverka både utseendet och livskvaliteten – ibland långt efter att själva ätstörningen har gått i remission (återhämtningsfas).
En vanlig skada är dental erosion, där syror från kräkningar eller andra kompensatoriska beteenden fräter bort tandytan. Detta kan leda till känsliga tänder, ökad risk för karies och svårigheter att äta och dricka. Dessutom påverkas salivproduktionen, vilket ofta resulterar i torr mun och ökad känslighet. Många upplever också att slemhinnorna blir inflammerade eller irriterade, och vissa får svullnader eller sår som gör det smärtsamt att äta eller prata [1]. 
Psykologiska och sociala konsekvenser av skadad munhälsa
Men det är inte bara de fysiska skadorna som är viktiga. En djupare studie där personer med ätstörningar delade sina erfarenheter visade att många känner stor oro, skam och skuld över sina munhälsoproblem. Skadorna på tänder och mun blir ofta som ett ”bestående ärr”, en ständig påminnelse om sjukdomen som påverkar självbild och självkänsla. Detta kan leda till att man undviker att le, dra sig undan sociala sammanhang eller att relationer och yrkesliv påverkas negativt [3].
Det är tydligt att munhälsan är en viktig del av helheten när det gäller att förstå och behandla ätstörningar. Skadorna på tänderna kan vara svåra att reparera helt, och därför är det viktigt att tandvården är en integrerad del av behandlingen – både under sjukdomsfasen och efter remission. Ju tidigare man får hjälp och stöd för munhälsan, desto bättre chans har man att minska skador och förbättra livskvaliteten [1,3].
Förebyggande egenvård för att skydda tänderna
Det är viktigt att borsta tänderna med en extra mjuk tandborste, skonsam tandkräm till exempel Sensodyne, Zendium, GUM chx 0,06%, rengöra mellan tänderna och tillföra extra fluor efter lunch, för att stärka emaljen och förebygga karies.
Med en tandborste reduceras 65 % av bakteriebeläggningarna på tänderna. För att optimera effekten av bakteriereduktionen rekommenderas den banbrytande evidensbaserade innovationen Lumoral, som kan reducera upp till 99,99 % av de skadliga bakterierna. Kliniska studier i Finland har visat att daglig användning av Lumoral ger upp till 220 % effektivare tandköttsläkning och över 50 % renare tänder [4].
Om du eller någon du känner har eller har haft en ätstörning är det viktigt att även uppmärksamma munhälsan. Att ta hand om tänderna är en betydelsefull del av återhämtningen både fysiskt och psykiskt. Ju tidigare du söker stöd, desto bättre chans har du att förebygga skador och förbättra livskvaliteten.
Författare: Wiam Abdulghani, leg. tandhygienist
Wiam Abdulghani är legitimerad tandhygienist med en kandidatexamen från Högskolan Kristianstad (2007). Wiam har erfarenhet av både traditionell och specialiserad tandvård och arbetar nu med mobil tandvård på Oral Care där hon hjälper äldre patienter med kognitiv funktionsnedsättning.
Parallellt studerar hon en magisterexamen i folkhälsovetenskap med inriktning på äldretandvård. Wiam brinner för förebyggande åtgärder och vill öka medvetenheten om den viktiga kopplingen mellan munhälsa och allmän hälsa.
Källor:
1. Valeriani, F. et al. (2023). Systematic review of orodental manifestations in eating disorders. Journal of Oral Health, 12(4), 123-136.
2. Socialstyrelsen. Alltför många med ätstörningar får inte vård – nu kommer för första gången nationella riktlinjer [Internet]. Stockholm: Socialstyrelsen; 2024 May 3 [Tillgänglig 2025-10-04]. Hämtad från: https://www.socialstyrelsen.se/om-socialstyrelsen/pressrum/press/alltfor-manga-med-atstorningar-far-inte-vard--nu-kommer-for-forsta-gangen-nationella-riktlinjer/
3. Gidlund, A., et al. (2024). Experiences of oral health consequences among persons with eating disorders – A qualitative interview study. Swedish Dental Journal, 48(1), 45-58.
4. Pakarinen S, Saarela RKT, Välimaa H, et al. Home-applied dual-light photodynamic therapy in the treatment of stable chronic periodontitis (HOPE-CP) - three-month interim results. Dent J (Basel). 2022 Nov 2;10(11):206. doi: 10.3390/dj10110206.
