Sjögrens syndrom, som ofta medför svåra problem med muntorrhet, ökar risken för infektioner i mun och tänder. Dessa infektioner kräver ibland behandling med antibiotika, men överanvändning av antibiotika utgör en betydande risk: antibiotikaresistens (AMR) är ett växande globalt hälsoproblem som även påverkar behandlingen av muninfektioner.
Inom munhälsovården skrivs cirka 10 % av alla antibiotikarecept ut, ofta i onödan, vilket bidrar till att förvärra AMR-problemet. Därför är det viktigt att utveckla och använda alternativa behandlingsmetoder, som antibakteriell fotodynamisk terapi (aPDT), som tillsammans med noggrann munhygien kan förebygga många munsjukdomar och minska behovet av antibiotika. En aPDT behandling skiljer sig från andra antibakteriella behandlingar genom att metoden inte slår ut önskvärda bakterier utan angriper de bakterier som faktiskt orsakar sjukdom.
AMR innebär att bakterier, virus, svampar eller parasiter utvecklar resistens mot tidigare effektiva läkemedel. Detta leder till att antibiotika som normalt dödar bakterier eller hindrar deras tillväxt inte längre fungerar lika bra eller inte alls.
– Sjögrens patienter, med nedsatt salivproduktion, har en särskilt utsatt munhälsa. Detta ökar risken för munsjukdomar som tandköttssjukdomar och karies. Den nedsatta salivproduktionen leder till muntorrhet, vilket i sin tur ökar risken för allvarliga infektioner som kan kräva antibiotikabehandling, förklarar emeritus professor Jukka Meurman vid Helsingfors universitet.
Nya behandlingsmetoder visar lovande resultat
Hjärt- och transplantationskirurg Tommi Pätilä vid Nya barnsjukhuset i Helsingfors betonar vikten av att begränsa antibiotikaanvändningen, eftersom resistenta bakteriestammar ständigt utvecklas.
– Begränsning av antibiotikaanvändning är avgörande. Antibakteriella ljusaktiverade metoder har potential att spela en allt viktigare roll i behandlingen av munsjukdomar när antibiotikaresistensen ökar. Det mest lovande med denna metod är att den saknar risk för bakteriell resistens, vilket baseras på en fysikalisk mekanism. Forskning har ännu inte kunnat påvisa resistens mot denna behandling, säger Pätilä.
Lumoral-behandlingen kombinerar en unik antibakteriell munskölj med riktad ljusaktivering för att effektivt minska mängden skadliga bakterier i munnen. Genom att minska bildnngen av skadligt plack förebygger metoden infektioner och minskar behovet av antibiotika, vilket stödjer kampen mot antibiotikaresistens.
En förebyggande strategi för bättre munhälsa
Studier visar att ungefär hälften av alla människor över 30 år lider av någon grad av parodontit, en allvarlig tandköttssjukdom som, om den lämnas obehandlad, kan leda till tandförlust och systemiska hälsoproblem som hjärtinfarkt och stroke.
– En tandborste tar bort endast cirka 60 % av biofilmen i munnen. Det är därför inte förvånande att karies och tandköttsinflammation är några av världens vanligaste sjukdomar. För att förbättra munhälsan måste vi fokusera på den plack som kvarstår efter borstning, säger professor Timo Sorsa vid Helsingfors universitet.
Muntorrhet, orsakad av Sjögrens syndrom, försämrar salivens skyddande effekt, vilket leder till ökad bakterietillväxt och förvärrad tandköttssjukdom. För patienter med Sjögrens syndrom är det avgörande att upprätthålla god munhygien och regelbundna tandläkarbesök.
Enligt Sorsa är förebyggande och tidig diagnos av parodontit avgörande för både patienters långsiktiga hälsa och samhällsekonomin. Nya diagnostik- och behandlingsmetoder revolutionerar tandvården och gör dessa mål mer uppnåeliga än någonsin.
– Antibakteriella behandlingar förstärker effekten av tandborstning. Genom att minska risken för munsjukdomar minskar också behovet av traditionella behandlingar och därmed även risken för antibiotikaresistens, avslutar Sorsa.
Utbildning har också en stor roll i att minska onödig antibiotikaanvändning inom tandvården, särskilt när det gäller patienter med systemiska hälsorisker som autoimmuna sjukdomar.
