En studie genomförd vid University of Exeter i Storbritannien har ökat vår förståelse av sambandet mellan munbakterier och hjärnans hälsa. Resultaten, som har publicerats på SciTechDaily, tyder på att vissa bakterier kan påverka minne, uppmärksamhet och risken för Alzheimers sjukdom. Studien visade att vissa grupper av munbakterier kan främja kognitiv funktion, medan andra kan bidra till dess försämring.
Enligt studiens resultat kan skadliga bakterier komma in i blodomloppet och potentiellt påverka hjärnan. Å andra sidan kan en obalans mellan nyttiga och skadliga bakterier störa omvandlingen av nitrater från grönsaker till kväveoxid, en viktig förening för hjärnans kommunikation och minnesfunktioner.
Studien leddes av Dr. Joanna L'Heureux vid den medicinska fakulteten vid University of Exeter. Hon kommenterade: "Våra resultat tyder på att vissa bakterier kan vara skadliga för hjärnans hälsa med ökande ålder. Detta väcker en intressant tanke om att rutinmässiga tandläkarbesök skulle kunna innefatta tester för att mäta bakterienivåer och identifiera tidiga tecken på kognitiv försämring.”
Identifiering av nyttiga och skadliga bakterier
Studien identifierade en rad bakteriegrupper som är kopplade till kognitiv prestation. Personer med högre nivåer av Neisseria- och Haemophilus-bakterier presterade bättre i tester av minne, uppmärksamhet och problemlösning. De hade också högre nivåer av nitrit i munnen, vilket är kopplat till produktionen av kväveoxid.
Samtidigt var högre nivåer av Porphyromonas-bakterier associerade med minnesproblem. Bakterier från släktet Porphyromonas är gramnegativa, anaeroba och stavformade och förekommer ofta vid kroniska infektioner i munnen och andra delar av kroppen. De är särskilt kända för sin roll i parodontit, en inflammatorisk sjukdom i tandköttet. Studien fann också att Prevotella-bakterier var kopplade till lägre nitritnivåer, vilket kan tyda på sämre hjärnhälsa. Noterbart är att personer med APOE4-genen, en känd riskfaktor för Alzheimers sjukdom, hade högre förekomst av Prevotella-bakterier.
Resultaten antyder att övervakning av munbakterier skulle kunna fungera som ett verktyg för tidig upptäckt av kognitiv försämring. Genom att inkludera bakterieanalyser som en del av rutinmässiga tandläkarundersökningar skulle sjukvårdspersonal kunna identifiera riskgrupper i tid och möjliggöra tidiga insatser.
Lindrig kognitiv försämring och demensrisk
Även om lindrig minnesförsämring är en del av normalt åldrande, klassificeras mer uttalade förändringar som lindrig kognitiv försämring (MCI). Enligt forskarna tillhör cirka 15 % av de äldre denna grupp, och den utgör en betydande riskfaktor för demens och Alzheimers sjukdom.
I studien deltog 110 frivilliga över 50 år från PROTECT-programmet, som följer hjärnhälsan hos över 25 000 medelålders personer i Storbritannien. Deltagarna delades in i två grupper: de utan kognitiv försämring och de med MCI-symtom. Forskarna analyserade bakteriepopulationer från prover tagna ur deltagarnas munnar.
Professor Anne Corbett vid University of Exeter, en av studiens medförfattare, framhöll: "Vår studie har stor betydelse. Om vissa bakterier stödjer hjärnans funktion medan andra bidrar till dess försämring, skulle behandlingar som syftar till att balansera munbakterier kunna bidra till att förebygga demens. Detta kan ske genom kostförändringar, användning av probiotika, förbättrad munhygien eller riktade behandlingar.”
Framtida forskningsområden och interventioner
Publiceringen av studien i tidskriften PNAS Nexus understryker vikten av munmikrobiomet för hjärnhälsan och pekar på potentiella framtida forskningsområden. Genom att förstå hur bakteriebalansen påverkar produktionen av kväveoxid och hjärnans funktion kan forskare utveckla strategier för att bromsa kognitiv försämring.
Möjliga åtgärder inkluderar kostjusteringar för att öka intaget av nitrater, användning av probiotika för att stödja nyttiga bakterier, förbättrad munhygien och specifika behandlingar för att återställa mikrobiomets balans. Dessa metoder skulle kunna komplettera befintliga insatser för att minska risken för demens och främja hjärnhälsa på ett mer holistiskt sätt.
Studien betonar vikten av tvärvetenskapligt samarbete för att lösa hälsoproblem. När forskare fortsätter att utforska de komplexa sambanden mellan munhälsa och kognitiv funktion erbjuder dessa fynd hopp om nya innovativa strategier för att stödja hälsosamt åldrande.
Lumoral-metoden för mun- och hjärnhälsa
Lumoral-methoden förbättrar munhälsan genom att minska skadliga bakterier, såsom Porphyromonas gingivalis, vilka är kopplade till parodontit och systemiska sjukdomar. Den antibakteriella ljusaktiverade behandlingen eliminerar bakterier på ett precist sätt, vilket minskar tandköttsinflammation och låggradig inflammation i munnen. Eftersom munbakterier kan spridas till kroppen via blodomloppet, kan deras reduktion minska risken för Alzheimers sjukdom och andra neurodegenerativa sjukdomar. Studier tyder på att de toxiner som produceras av P. gingivalis kan bidra till hjärninflammation och proteinansamlingar som förknippas med demens. Regelbunden användning av Lumoral-behandling som en del av en noggrann mekanisk munhygienrutin kan därmed bidra till att skydda inte bara munhälsan utan även hela kroppen, och särskilt hjärnans hälsa.
"Oral microbiome and nitric oxide biomarkers in older people with mild cognitive impairment and APOE4 genotype", DOI:10.1093/pnasnexus/pgae543
