IBD

Från mun till mage: En inflammatorisk resa

Från mun till mage: En inflammatorisk resa

Det finns ett tydligt samband mellan tandlossning och inflammatoriska tarmsjukdomar som Crohns sjukdom och ulcerös kolit. Båda dessa kroniska inflammatoriska tillstånd involverar immunförsvaret, och det verkar som att de kan förstärka varandra (1,3,4).

Inflammatorisk tarmsjukdom, förkortat IBD, är ett samlingsnamn för kroniska inflammationer i tarmen, där de vanligaste formerna är Crohns sjukdom, ulcerös kolit och oklassificerad IBD. I Sverige lever ungefär 0,8 % av befolkningen med någon form av IBD. Incidensen är cirka 7–10 nya fall per 100 000 invånare varje år för Crohns sjukdom, och ungefär 20 per 100 000 för ulcerös kolit.

IBD debuterar ofta i ung vuxen ålder, mellan 15 och 35 år. Orsaken är komplex och innefattar genetiska faktorer, miljö, samt ännu inte helt kartlagda mekanismer. Utan behandling kan IBD leda till allvarliga skador på tarmen, nedsatt funktion, ökad risk för cancer – och i värsta fall till för tidig död (2).

Bakterier och immunceller – bron mellan mun och tarm

En viktig länk mellan mun och tarm är bakterier. Vi sväljer miljarder bakterier dagligen via saliven, och vid inflammerat tandkött kan bakterier även ta sig in i blodbanan. Hos friska individer klarar immunförsvaret vanligtvis att hantera dessa bakterier, men vid IBD har man sett att vissa munbakterier såsom Fusobacterium, P. gingivalis, Klebsiella och Campylobacter kan ta sig vidare ner i tarmen, fästa där och utlösa inflammatoriska reaktioner.

Immunceller som aktiveras i munhålan, särskilt Th17-celler, har dessutom visat sig kunna migrera till tarmen och driva på inflammatoriska processer även där. Samtidigt kan en rubbad tarmflora vid IBD påverka bakteriebalansen i munnen, vilket gör tandköttet mer sårbart (1,3).

Forskningen visar också att personer med IBD ofta har sämre munhälsa än friska individer. Individer med IBD har mer plack på tänderna, blödande tandkött, djupare tandköttsfickor och förlust av tandfäste jämfört med kontrollgrupper. Man har även kunnat mäta högre nivåer av inflammatoriska ämnen i tandköttsvätskan, vilket tyder på ökad inflammation i munhålan. Vissa bakterier som är kopplade till tandköttsinflammation återfinns i högre grad hos personer med aktiv tarmsjukdom (4).

Detta ömsesidiga samband kallas ibland för oral-tarm-axeln – en biologisk kommunikationsväg där bakterier och immunceller spelar nyckelroller. Det innebär att munhälsan kan påverka tarmhälsan och vice versa (1).


Tandborsten – en viktig del av behandlingen?

För den som lever med IBD är det alltså särskilt viktigt att ta hand om sin munhälsa. Regelbunden tandvård och noggrann munhygien minskar risken för inflammation i tandköttet och kan bidra till bättre hälsa även i tarmen. Genom att ha koll på både mun och mage skapas bättre förutsättningar för att hantera sjukdomen.


Författare: Wiam Abdulghani, leg. tandhygienist

Wiam Abdulghani är legitimerad tandhygienist med en kandidatexamen från Högskolan Kristianstad (2007). Wiam har erfarenhet av både traditionell och specialiserad tandvård och arbetar nu med mobil tandvård på Oral Care där hon hjälper äldre patienter med kognitiv funktionsnedsättning.

Parallellt studerar hon en magisterexamen i folkhälsovetenskap med inriktning på äldretandvård. Wiam brinner för förebyggande åtgärder och vill öka medvetenheten om den viktiga kopplingen mellan munhälsa och allmän hälsa. 


Källor:

1. Zhou T, Xu W, Wang Q, Jiang C, Li H, Chao Y, Sun Y, Lan A. The effect of the “Oral-Gut” axis on periodontitis in inflammatory bowel disease: A review of microbe and immune mechanism associations. Front Cell Infect Microbiol. 2023. Hämtad från: https://www.frontiersin.org/journals/cellular-and-infection-microbiology/articles/10.3389/fcimb.2023.1132420/full

2. Socialstyrelsen. Inflammatorisk tarmsjukdom (IBD): vårdförlopp och vårdprogram. Publicerad 19 juni 2024. Hämtad från: https://kunskapsstyrningvard.se/kunskapsstyrningvard/kunskapsstod/publiceradekunskapsstod/magochtarmsjukdomar/inflammatorisktarmsjukdomibdvardforloppochvardprogram.67275.html

3. Brändén H. Koppling mellan parodontit och inflammatoriska tarmsjukdomar. Tandläkartidningen. 2022 Sep 14. Hämtad från: https://www.tandlakartidningen.se/forskning/koppling-mellan-parodontit-och-inflammatoriska-tarmsjukdomar/

4. Papageorgiou SN, Hagner M, Vilas Boas Nogueira A, Franke A, Jäger A, Deschner J. Inflammatory bowel disease and oral health: systematic review and meta-analysis. J Clin Periodontol. 2017 Jan 24. Hämtad från: https://onlinelibrary.wiley.com/doi/full/10.1111/jcpe.12698?saml_referrer=