Diabetiker (typ1 och typ2) har högre risk att utveckla tandlossning, karies, muntorrhet, svampinfektion och rotinfektion, särskilt vid dåligt kontrollerad diabetes, jämfört med icke-diabetiker (1).
Diabetes är en kronisk sjukdom som uppstår när bukspottkörteln inte producerar tillräckligt med insulin eller när kroppen inte effektivt använder insulinet. År 2014 levde uppskattningsvis 422 miljoner vuxna globalt med diabetes, jämfört med 108 miljoner 1980. Förekomsten av diabetes hos vuxna har nästan fördubblats sedan 1980, från 4,7 % till 8,5 %, främst på grund av ökad övervikt. Andelen diabetiker har även ökat dramatiskt bland unga under senare år av samma orsak (2). Diabetiker har lägre överlevnad varav 65–75 procent dör av hjärt-kärlkomplikationer jämfört med 31 procent hos den övriga befolkningen.
Enligt Socialstyrelsens nationella diabetesriktlinjer från 2018, har individer med diabetes en högre förekomst av karies jämfört med icke-diabetiker. De främsta orsakerna är reducerat salivflöde, otillräcklig kontroll av glukosnivåer samt förhöjd sockerhalt i saliven.
Vid intag av kolhydrater, främst socker omvandlar bakterier på tandytan som orsakar hål, kolhydraterna till en syraattack. Saliven, ett naturligt försvar, har en sköljande och buffrande kapacitet som hjälper till att minska syrahalten i bakteriebeläggningen på tänderna. Högt blodsocker kan förändra sammansättningen av bakteriebeläggningarna och gynna ökningen av bakterierna som orsakar hål (3). Vid reducerat salivflöde ökar risken ytterligare för hål men också andra besvär så som svampinfektion och känslig slemhinnan (1).
Diabetiker med instabilt blodsocker löper en högre risk att utveckla tandlossning, vilket kan öka risken för hjärt-kärlsjukdomar, den främsta dödsorsaken bland diabetiker. American Diabetes Association kallar tandlossning för ”den sjätte diabeteskomplikationen”. Tandlossning kan enligt studier ha en negativ inverkan på glukosnivåerna hos diabetiker, vilket gör det svårare att kontrollera blodsockret. Samtidigt som diabetiker löper högre risk att få tandlossning, öka svårighetsgraden och får ett försämrat behandlingsresultat. Sammanfattningsvis påvisar studier att risken för att utveckla diabetes ökar om man har parodontit, och vice versa.
International Diabetes Federation betonade 2019 vikten av god munhälsa för att förebygga diabetes och minska komplikationer hos diabetiker (3). Med tanke på det väldokumenterade sambandet mellan god munhälsa och diabetes, är det av yttersta vikt att patienter med diabetes får adekvat tandvård och regelbundet följs upp.
”Personer med svårinställd diabetes har, enligt förordningen om statligt tandvårdsstöd (2008:193), rätt att få Särskilt tandvårdsbidrag (STB)” som motsvarar 600 kr per halvår läs mer på Tandvårdsstöd Försäkringskassan (4).
***
Källa
- Rohani B. Oral manifestations in patients with diabetes mellitus. World Journal of Diabetes. [Internet]. 2019 [citerad 2025-03-22]; Hämtad från: https://www.wjgnet.com/1948-9358/full/v10/i9/485.htm
- World Health Organisation. GLOBAL REPORT ON DIABETES. [Internet]. 2016 [citerad 2025-03-22]. Hämtad från: https://www.who.int/publications/i/item/9789241565257
- Twetman S, Friman G, Jansson S, Birkhed D. Diabetes och karies så kan tandvården minska sjukdomsutveckling. 2021-04-05 [citerad 2025-03-22]; Hämtad från: https://www.tandlakartidningen.se/wp-content/uploads/2021/07/Twetman-et-al_webbversionKORR.pdf
- https://www.socialstyrelsen.se/kunskapsstod-och-regler/omraden/tandvard/
Författare: Wiam Abdulghani, leg. tandhygienist
Wiam Abdulghani är legitimerad tandhygienist med en kandidatexamen från Högskolan Kristianstad (2007). Wiam har erfarenhet av både traditionell och specialiserad tandvård och arbetar nu med mobil tandvård på Oral Care där hon hjälper äldre patienter med kognitiv funktionsnedsättning.
Parallellt studerar hon en magisterexamen i folkhälsovetenskap med inriktning på äldretandvård. Wiam brinner för förebyggande åtgärder och vill öka medvetenheten om den viktiga kopplingen mellan munhälsa och allmän hälsa.
