Rockmusikern Mikko "Pide" von Hertzen, känd som ledande sångare och gitarrist i den globalt framgångsrika rockgruppen Von Hertzen Brothers, genomgick en betydande förändring i början av tjugoårsåldern på grund av uppkomsten av en kronisk hudsjukdom. Denna hälsoutmaning fungerade som en katalysator för Mikko och drev honom att söka en djupare mening med livet och fokusera på sitt övergripande välbefinnande, inklusive kroppslig och munhälsa.
– Sommaren 1994 hade jag en långvarig förkylning, samtidigt som jag sökte till universitetet och mycket annat pågick i mitt liv. Mot slutet av sommaren märkte jag de första kliande fläckarna på min hud. Därifrån började fläckarna sprida sig väldigt snabbt, berättar Mikko von Hertzen och beskriver de tidiga stadierna av sin sjukdom.
Psoriasis är en kronisk autoimmun sjukdom som manifesterar sig som röda fläckar på huden, fjällning och ibland ledvärk. Världshälsoorganisationen (WHO) uppskattar att cirka 2-3% av världens befolkning lider av psoriasis. Psoriasis brukar dyka upp i unga vuxenåren, men den kan börja vid vilken ålder som helst.
– Sjukdomens början var ganska oväntad. Först efteråt upptäckte jag att jag hade en genetisk benägenhet för sjukdomen och att den utlöstes av en längre förkylning, säger rockstjärnan.
– Jag upplevde en ganska turbulent tid eftersom förändringarna i min kropp skedde så snabbt att jag knappt kände igen mig själv. Jag fick diagnosen psoriasis och fick också höra att jag förmodligen skulle ha sjukdomen resten av mitt liv. Informationen var ganska chockerande för en ung man, fortsätter han.
Rockmusiker i andra generationen
Mikko, Kie och Jonne von Hertzen är rockmusikerbröder i andra generationen. Deras far, Hasse von Hertzen, har spelat rockmusik tillsammans med sin bror Lasse i The Roosters sedan 1960-talet. Passionen för musik har därmed ärvts av den yngre generationens bröder genom familjeband. Mikko började spela piano vid en finsk musikskola vid fyra års ålder. I sjunde klass började han spela trummor, och han gjorde sina första inspelningar med sina bröder 1990 när han var 17 år gammal.
Mikko, 51 år och den näst äldsta av bröderna, tog examen från Sibelius gymnasium i Helsingfors 1991. Efter gymnasiet arbetade han i ett år som vikarierande musiklärare i Esbo innan han gick med i armén. Vid det här laget övervägde han starkt att göra undervisning i musik till sitt yrke, men livet tog honom någon annanstans.
– Jag sökte till Sibeliusakademins musikpedagogiska program, men jag tror att jag kom tvåa på reservlistan.
Efter sin äldre bror Kies fotspår hamnade Mikko i flera populära finska rockband. Han har spelat i band som Venus Flytrap, Egotrippi och Lemonator. Mikko slutade göra musik flera gånger under åren, men i efterhand visade det sig vara temporärt.
– Jag tillbringade åren 1989-93 med min bror Kie i bandet Venus Flytrap. Bandet splittrades när alla medlemmar gick in i armén och det fanns ingen tid att spela tillsammans. Efter armén, medan jag studerade vid Haaga-Helia skolan för hotell- och restaurangledning, blev jag ombedd att gå med i Egotrippi. Den resan slutade när jag flyttade till Indien 1998.
– Vid den punkten trodde jag att jag skulle sluta spela musik helt och åka till Indien för att göra välgörenhetsarbete, men det visade sig annorlunda. Du bör aldrig säga aldrig, säger Mikko.
Mot en mer andlig väg
Uppkomsten av den autoimmuna sjukdomen förändrade Mikkos självbild, och att acceptera förändringen var inte alltid lätt, medger Mikko. På den positiva sidan öppnade upplevelsen dörren för andlig tillväxt och nya insikter om livet som han kanske inte hade kunnat hantera vid den tidpunkten i sitt liv utan sjukdomen.
År 1998, efter Moder Ammas välgörenhetsarbete, åkte Mikko till Indien i flera år för att arbeta i ett ashram, göra yoga och meditation. I Indien levde han ett utåt sett asketiskt liv: Under de första åren sov han på en madrass bara några millimeter tjock, direkt på det hårda golvet. Mentalt och andligt erbjöd dock hans år i Indien mycket.
– Jag ville fördjupa mig i livets yttersta mening och utforska olika filosofier, idéer och religioner om mänskligheten och kroppens mening. Jag vill tro att uppkomsten av den autoimmuna sjukdomen och dess tidpunkt i mitt liv hjälpte mig att styra mig i en riktning som har visat sig vara bäst och mest meningsfull för mig.
– Indien är ett mycket andligt rikt land. Du ser mycket utbredd fattigdom, men det finns också mycket andlig rikedom som inte finns någon annanstans. Här i Finland har kristendomen gömt andlighet i kala betongkyrkor och strippat bort all mystik. Samhällena är enormt olika, beskriver Mikko.
Mikkos kärlek till Indien har förblivit stark även efter att han återvänt till sitt hemland, Finland. Han vill fortfarande omsätta sina värderingar i praktiken genom att göra gott för andra.
– Var och en av oss tjänar som en förebild för andra. Sättet vi beter oss och det intryck vi gör av oss själva gör skillnad. Mitt personliga mål i livet är att leva mer självlöst och hjälpa andra eftersom jag vet att jag är som lyckligast när jag gör det.
Andliga övningar och yoga är fortfarande viktiga för musikern. Hans prioritet är god hälsa. En hälsosam livsstil hjälper också till att lindra hudsymptom från psoriasis.
– Att ha psoriasis har motiverat mig att ägna särskild uppmärksamhet åt livsstilsval som stöder välbefinnandet för min hud och kropp. Till exempel höll jag mig helt borta från alkohol i 12 år. Numera dricker jag alkohol sällan och med omsorg. Även om jag inte kan påverka den autoimmuna sjukdomen kan jag bidra till mitt välbefinnande genom val som att följa en vegetarisk kost, betonar Mikko.
Yoga, meditation och en hälsosam kost är också sätt för Mikko att upprätthålla en balanserad sinnesstämning. Medvetet närvarande är särskilt hjälpsamt vid utmanande livsövergångar, påpekar han.
– Ingen kan undvika livets stormar och besvikelser. Ibland ger livet underbara ögonblick och tragiska förluster vid andra tillfällen. Nyckeln är hur man kontrollerar sitt eget sinne mitt i allt. Detta är vad andlighet har lärt mig.
Ta munhälsa på allvar
Att ta hand om den munhälsan är viktigt för personer med psoriasis, erkänner Mikko.
Forskning visar att psoriasispatienter ofta upplever svårare parodontit, ökad tandförlust och minskade nivåer av alveolär benmassa jämfört med matchade kontroller, vilket indikerar ett betydande behov av tandvård för personer med en sådan underliggande autoimmun sjukdom.
God munhygien är också viktig för behandlingen av den autoimmuna sjukdomen. Psoriasis är en sjukdom som ibland behandlas med immunhämmande läkemedel. Nya biologiska läkemedel har blivit populära på senare år, men innan man använder dem är god munhälsa en prioritet eftersom det hjälper till att minska belastningen av skadliga bakterier som härbärgeras i munnen.
Även vetenskaplig forskning antyder en koppling mellan munhälsa och autoimmuna sjukdomar som psoriasis. Studier tyder på att hantering av muninfektioner och bibehållande av god munhygien kan bidra till att minska inflammation och systemiska effekter som är förknippade med autoimmuna tillstånd. Att ta itu med munsjukdomar och infektioner kan ibland även leda till en minskning av den nödvändiga medicineringen för att behandla den underliggande autoimmuna sjukdomen. Det är dock viktigt att notera att påverkan kan variera beroende på den specifika autoimmuna sjukdomen, dess allvar och individuella svar på behandling.
Källor:
Korman N.J. Management of Psoriasis as a Systemic Disease: What Is the Evidence? Br. J. Dermatol. 2020;182:840–848. doi: 10.1111/bjd.18245.
Lewis DJ, Chan WH, Hinojosa T, Hsu S, Feldman SR. Mechanisms of microbial pathogenesis and the role of the skin microbiome in psoriasis: A review. Clin Dermatol. 2019 Mar-Apr;37(2):160-166. doi: 10.1016/j.clindermatol.2019.01.011. Epub 2019 Jan 16. PMID: 30981296.
Preus H.R., Khanifam P., Kolltveit K., Mørk C., Gjermo P. Periodontitis in Psoriasis Patients. A Blinded, Case-Controlled Study. Acta Odontol. Scand. 2010;68:165–170. doi: 10.3109/00016350903583678.
Fadel H.T., Flytström I., Calander A.-M., Bergbrant I.-M., Heijl L., Birkhed D. Profiles of Dental Caries and Periodontal Disease in Individuals With or Without Psoriasis. J. Periodontol. 2013;84:477–485. doi: 10.1902/jop.2012.120119.
