Tandvårdsrädsla är en av de vanligaste och mest förekommande rädslorna i dagens samhälle. Studier visar att mellan 4 och 20 procent av befolkningen i olika länder, inklusive Skandinavien, upplever denna typ av rädsla [1].
Konsekvenser av tandvårdsrädsla
Detta leder ofta till att många undviker tandläkarbesök, vilket kan få allvarliga konsekvenser för både munhälsan och livskvaliteten. Känslor av skam är vanliga, särskilt när problemen förvärras med tiden. I många fall söker personer med uttalad tandvårdsrädsla vård först när besvären blivit akuta, vilket innebär att behandlingarna blir mer omfattande, något som i sin tur riskerar att förstärka rädslan ytterligare [1].
Vem drabbas?
Barn och unga är oftare rädda för tandvård än vuxna, och kvinnor mer än män. Tidiga negativa erfarenheter ökar risken, medan positiva upplevelser minskar rädslan. Barn till rädda föräldrar eller med syskon som haft problem riskerar själva utveckla tandvårdsrädsla [2].
Sensorisk överkänslighet och tandvårdsrädsla
Sensorisk överkänslighet är en ofta förbisedd faktor vid tandvårdsrädsla. Personer med uttalad oro inför tandvård uppvisar ofta ökad känslighet för sensoriska intryck, såsom ljud, dofter, taktila och visuella stimuli i klinisk miljö. Exempelvis kan ljudet av en borrmaskin, lukten av desinfektionsmedel eller instrumentens kontakt med munslemhinnan orsaka betydande obehag. Fenomenet observeras hos både barn och vuxna, även hos individer utan neuropsykiatriska diagnoser, och samverkar ofta med generell ångest, vilket kan förstärka rädslan ytterligare [2,3].
Strategier för att hantera tandvårdsrädsla
Det finns dock flera strategier som kan hjälpa till att hantera och minska tandvårdsrädsla. Ett viktigt första steg är att inse att rädslan är verklig och äkta. Att våga prata öppet med tandvårdspersonalen om sin oro kan leda till anpassningar som gör upplevelsen tryggare. Det är även viktigt att undvika att skjuta upp tandläkarbesök, då rädslan ofta växer under längre uppehåll. För föräldrar är det avgörande att fungera som lugna och trygga förebilder, eftersom barn tenderar att spegla sina föräldrars känslor [2].
Miljöanpassningar och behandlingar
Forskning visar att enkla förändringar i tandvårdsmiljön kan minska stress och oro. Exempel på sådana anpassningar är att dämpa ljudnivån, minska starka dofter, minska synligheten av instrumenten eller erbjuda tyngdtäcken för att skapa trygghet. Psykologiska behandlingsmetoder som kognitiv beteendeterapi (KBT) har också visat sig effektiva vid svår tandvårdsrädsla, även om det krävs särskilda resurser för att tillgängliggöra dessa insatser [3].
Många patienter som lider av tandvårdsrädsla föredrar laserbehandling vid lagning, framför traditionella metoder som borrning och injektioner. Laserbehandling upplevs som mindre smärtsam och tryggare. Patienter känner sig mer avslappnade och positiva inför behandlingen när laser används som alternativ [4].
Det finns tandvårdskliniker som är specialiserade på att ta emot tandvårdsrädda patienter. Dessa erbjuder ofta individanpassade lösningar som lugnande läkemedel eller lustgas för att minska ångesten som rädslan medför under behandlingen
Det är aldrig för sent att prioritera sin munhälsa
God munvård är viktig för alla, oavsett aktuell munstatus. Genom att följa goda rutiner dagligen kan risken för inflammation, karies och försämrad munhälsa minska samtidigt som en god munhälsa bibehålls.
Borsta tänderna med en eltandborste i två minuter, morgon och kväll, med cirka två centimeter fluortandkräm. Använd mellanrumshjälpmedel för att komma åt mellan tänderna. För ett extra skydd av tänderna skölj med fluorlösning efter lunch.
Använd Lumoral, en evidensbaserad och icke-invasiv ljusaktiverad behandling som, enligt kliniska studier, kan minska förekomsten av skadliga munbakterier med upp till 99,998 procent [5]. För en frisk mun rekommenderas användning av Lumoral två gånger i veckan. Vid symtom som tandköttsinflammation kan behandlingen ökas till 1–2 gånger dagligen i upp till två veckor. Vid allvarliga tillstånd, såsom parodontit eller kraftig inflammation, kan en intensivkur med två behandlingar per dag under flera veckor vara aktuell.
För vuxna med svår tandvårdsrädsla finns också möjlighet att söka ekonomiskt stöd via särskilda bidrag inom tandvårdsstödet. Det är aldrig för sent att ta första steget mot bättre munhälsa. Genom rätt stöd, öppenhet och individanpassad behandling är det möjligt att minska rädslan och förbättra både munhälsan och livskvaliteten.
Författare: Wiam Abdulghani, leg. tandhygienist
Wiam Abdulghani är legitimerad tandhygienist med en kandidatexamen från Högskolan Kristianstad (2007). Wiam har erfarenhet av både traditionell och specialiserad tandvård och arbetar nu med mobil tandvård på Oral Care där hon hjälper äldre patienter med kognitiv funktionsnedsättning.
Parallellt studerar hon en magisterexamen i folkhälsovetenskap med inriktning på äldretandvård. Wiam brinner för förebyggande åtgärder och vill öka medvetenheten om den viktiga kopplingen mellan munhälsa och allmän hälsa.
Källor:
1. Hakeberg M, Hallonsten A-L, Hägglin C, Skaret E. Tandvårdsrädslans epidemiologi. Tandläkartidningen. 2003;95(1):30–5. Hämtad här: https://www.tandlakartidningen.se/media/1312/Hakeberg_1_2003_20090702_110916_Original_.pdf
2. Murad MH, Ingle NA, Assery MK. Evaluating factors associated with fear and anxiety to dental treatment: A systematic review. J Family Med Prim Care. 2020;9(9):4530–5. Hämtad från: https://pmc.ncbi.nlm.nih.gov/articles/PMC7652176/pdf/JFMPC-9-4530.pdf
3. Stein Duker LI, Grager M, Giffin W, Hikita N, Polido JC. The relationship between dental fear and anxiety, general anxiety/fear, sensory over-responsivity, and oral health behaviors and outcomes: a conceptual model. Int J Environ Res Public Health. 2022 Feb 18;19(4):2380. doi: 10.3390/ijerph19042380. PMID: 35206566; PMCID: PMC8872083. Hämtad från: https://pmc.ncbi.nlm.nih.gov/articles/PMC8872083/
4. Sarmadi R, Hedman E, Gabre P. Laser in caries treatment – patients' experiences and opinions. Int J Dent Hyg. 2013 Jun 4. doi:10.1111/idh.12027. Hämtad här: https://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1111/idh.12027
5. Pakarinen S, Saarela RKT, Välimaa H, Heikkinen AM, Kankuri E, Noponen M, Alapulli H, Tervahartiala T, Räisänen IT, Sorsa T, Pätilä T. Home-Applied Dual-Light Photodynamic Therapy in the Treatment of Stable Chronic Periodontitis (HOPE-CP)—Three-Month Interim Results. Dent J (Basel). 2022;10(11):213. doi:10.3390/dj10110213 Hämtad här: https://www.mdpi.com/2304-6767/10/11/206
