Världshälsodagen för munhälsa 2024: En frisk mun stöder också hjärnhälsan

Världshälsodagen för munnen firas årligen den 20 mars. Årets tema - Ett glatt leende... En frisk kropp - betonar sambandet mellan en frisk mun och allmänna hälsa.

Tand- och munbakterier är kopplade till många kroniska sjukdomar i kroppen. Noggrann tandborstning och regelbundna tandläkarbesök kan även bidra till att förebygga stroke.

Enligt statistik från World Stroke Organization (WSO) drabbas över 13 miljoner människor av stroke varje år, och en av fyra personer kommer att drabbas av stroke under sin livstid. Förvånansvärt kan upp till 90% av dessa fall förhindras genom att göra livsstilsförändringar som att övergå till en hälsosammare kost, öka regelbunden motion, sluta röka och till och med förbättra regelbunden munhygien.

Medicine licentiat Olli Patrakka undersökte nyligen betydelsen av munbakterier, särskilt viridansgruppens streptokocker, för utvecklingen av stroke i sin doktorsavhandling i rättsmedicin vid Tammerfors universitet. Även om dessa bakterier är normala munmikrober kan de vid inträde i blodomloppet orsaka allvarliga sjukdomar som hjärtklaffinflammation. De kan komma in i blodomloppet genom inflammerade tandkött, till exempel vid tandborstning.

– Dessa bakterier fäster på tandens yta i munnen och initierar processen som leder till bildandet av tandplack. Vår hypotes är att ett liknande fenomen inträffar när bakterier som kommer in i blodomloppet under till exempel tandvård eller tandinfektioner transporteras in i artärernas väggar. Detta kan accelerera utvecklingen av både stroke och ateroskleros, förklarar Patrakka.

Dålig munhygien är en riskfaktor för stroke

Enligt Patrakka kan tandbakterier hittas i blodproppar från strokepatienter i cirka fyra av fem fall. Ett liknande resultat har inte tidigare rapporterats.

– Blodproppar från strokepatienter som behandlats i Tammerfors samlades in för studien under akutvården. Dessutom användes prover från patienter som lider av symptomatisk förträngning av halspulsådern som vävnad för endarterektomi.

Epidemiologiska studier har visat att dålig munhygien är en oberoende riskfaktor för stroke.

Resultaten från min studie antyder att sambandet kan förklaras specifikt genom den inflammatoriska reaktionen som orsakas av tandbakterier i aterosklerotiska plack.

Resultaten av doktorsavhandlingen är av stor betydelse eftersom de öppnar upp nya möjligheter att utveckla behandlingen av strokepatienter.

– Utvecklingen av ett vaccin kan också vara möjlig, uppskattar Patrakka.

Så, vilka praktiska konsekvenser kan sådana fynd ha för behandlingen av strokepatienter och hälso- och sjukvårdspraxis?

Även om ytterligare forskning behövs för att fastställa orsakssambandet, stöder studien uppfattningen att munhälsa måste tas hand om, särskilt hos dem som löper risk för stroke.

Enligt Patrakka bör den inflammation som orsakas av streptokockbakterier i munnen alltid beaktas vid förebyggande av stroke som en del av regelbunden tandvård. Dessutom är det viktigt att undersöka de potentiella fördelarna med snabb antimikrobiell behandling eller bakterievacciner i framtiden.

Parodontit som grundorsak till många besvär

Studier visar att tandplakbakterier är ansvariga för cirka 95 procent av munsjukdomarna. En av de vanligaste munsjukdomarna är parodontit, en allvarlig tandköttsjukdom orsakad av tandplack. Tidiga tecken på denna sjukdom inkluderar röda tandkött, tandköttsblödning och dålig andedräkt.

Hos patienter med parodontit förstörs fibrerna som fäster tanden i tandköttet, vilket leder till bildandet av en parodontalficka mellan tandköttet och tanden. Denna ficka kan expandera runt hela tanden. Om infektionen inte behandlas omedelbart och munhygienen inte förbättras kan den fortskrida för att ytterligare förstöra tandernas stödjande vävnader och slutligen käkbenet.

Noggrann munhygien är avgörande för både förebyggande och behandling av muninfektioner. Enligt Institutet för hälsa och välfärd (THL) borstar allt fler människor i Finland tänderna minst två gånger om dagen, men det finns fortfarande brister i egenvården. Medan cirka 80% av kvinnorna borstar tänderna minst två gånger om dagen, är motsvarande siffra för män 53%.

Brister i munhygien återspeglas direkt i statistiken över muninfektionssjukdomar. Till exempel är tandköttsjukdomar oroande vanliga i åldersgruppen 30–44, både hos kvinnor (43%) och män (57%).

Noggrann mekanisk tandborstning och rengöring av mellanrummen mellan tänderna är viktigt eftersom även asymtomatiska muninflammationer kan påverka hela kroppens hälsa.

– Enligt statistiken lever personer med friska munnar längre. Varje saknad tand minskar förväntad livslängd. Detta talas det alldeles för lite om, säger Tommi Pätilä, hjärt- och transplantationskirurg vid HUS Nytt barnsjukhus i Helsingfors, Finland.

Pätilä är också en av utvecklarna av den antibakteriella Lumoral-metoden. Lumoral är en medicinteknisk apparat som är utformad för att förbättra munhygien och munhälsa. Det antibakteriella munvårdssystemet lämpar sig särskilt för patienter med svårbehandlad tandköttsjukdom, som parodontit, men som inte får tillräckliga resultat från traditionella munhygienmetoder som tandborstning och rengöring av tandmellanrum.

"Samarbete mellan läkare och tandläkare är viktigt"

Enligt Pätilä är samarbetet mellan läkare och tandläkare viktigt och behöver ökas i Finland. Många läkare i Finland kontrollerar redan munhälsostatus hos sina patienter på mottagningen och hänvisar dem vid behov till ytterligare behandling. Diabetes är ett bra exempel på en sjukdom där betydelsen av dolda inflammationer generellt förstås. Men liknande samarbete behövs för att påskynda många diagnoser och till och med förhindra generella sjukdomar.

– Den nyligen genomförda medicinska doktorsavhandlingen vid Tammerfors universitet är betydelsefull eftersom den behandlar munhälsa som en del av kroppens allmännä hälsa, säger Pätilä.

Olli Patrakkas intresse för munbakterier uppstod som en del av hans arbete som patolog. Har intresset hos unga läkare för påverkan av tandinfektioner på allmän hälsa ökat generellt sett?

– Jag tror inte att det har ökat, men det borde det. I den grundläggande medicinska utbildningen jag fick för cirka fem år sedan diskuterades inte heller effekterna av tandinfektioner på allmän hälsa. Ämnet är naturligtvis fortfarande relativt nytt, men förhoppningsvis kommer medvetenheten och den vetenskapliga evidensen att öka gradvis under åren.

Patrakka betonar att det är viktigt för en allmänläkare att veta när ett tandproblem kräver remiss till en tandläkare. Detta skulle påskynda både behandlingen av muninfektioner och potentiellt stödja uppnåendet av balans i behandlingen av många generella sjukdomar.

– Min forskning bidrar till bevisen för att munhälsans påverkan på allmän hälsa är betydande. Tandens blodkärl är direkt anslutna till systemcirkulationen, och därmed kan bakterier och deras metaboliter cirkulera direkt in i våra kroppar om tänderna inte är i gott skick.

1. Sen S, Giamberardino LD, Moss K, Morelli T, Rosamond WD, Gottesman RF, Beck J, Offenbacher S. Periodontal Disease, Regular Dental Care Use, and Incident Ischemic Stroke. Stroke. 2018 Feb;49(2):355-362. doi: 10.1161/STROKEAHA.117.018990. Epub 2018 Jan 15. PMID: 29335336; PMCID: PMC5780242.
2. https://trepo.tuni.fi/bitstream/handle/10024/154588/978-952-03-3315-7.pdf?sequence=2&isAllowed=y
3. Pakarinen S, Saarela RKT, Välimaa H, Heikkinen AM, Kankuri E, Noponen M, Alapulli H, Tervahartiala T, Räisänen IT, Sorsa T, et al. Home-Applied Dual-Light Photodynamic Therapy in the Treatment of Stable Chronic Periodontitis (HOPE-CP)—Three-Month Interim Results. Dentistry Journal. 2022; 10(11):206. https://doi.org/10.3390/dj10110206
4. Nikinmaa S, Alapulli H, Auvinen P, Vaara M, Rantala J, et al. (2020) Dual-light photodynamic therapy administered daily provides a sustained antibacterial effect on biofilm and prevents Streptococcus mutans adaptation. PLOS ONE 15(5): e0232775. https://doi.org/10.1371/journal.pone.0232775
5. Nikinmaa S, Moilanen N, Sorsa T, Rantala J, Alapulli H, Kotiranta A, Auvinen P, Kankuri E, Meurman JH, Pätilä T. Indocyanine Green-Assisted and LED-Light-Activated Antibacterial Photodynamic Therapy Reduces Dental Plaque. Dentistry Journal. 2021; 9(5):52. https://doi.org/10.3390/dj9050052