Åldrandet påverkar munhälsan genom biologiska, psykiska och sociala faktorer. Dessa förändringar sker individuellt, vilket innebär att behovet av munvård varierar mellan olika personer. Många äldre individer kan under lång tid självständigt sköta sin munhygien, men i takt med att den fysiska och kognitiva förmågan försämras kan detta bli allt svårare.
Munsjukdomar utgör ett globalt folkhälsoproblem och kan leda till smärta, funktionsnedsättningar samt försämrad livskvalitet (Wallin Bengtsson, 2025). Efter 60 års ålder ökar risken för karies och parodontit, vilket ofta kan kopplas till åldersrelaterade förändringar såsom minskad salivproduktion, läkemedelsanvändning och nedsatt motorik snarare än till åldrandet i sig (Kragh Ekstam, 2025).
Åldrandets påverkan på mun och kropp
När vi blir äldre förändras kroppen och munnen naturligt. Inflammaging, en långvarig låggradig inflammation, ökar risken för flera sjukdomar som hjärt-kärlsjukdom, diabetes och benskörhet. Sådana tillstånd och deras behandlingar kan också försämra munhälsan.
Många läkemedel orsakar muntorrhet, vilket kraftigt ökar risken för karies och problem med munslemhinnorna. Andra vanliga åldersrelaterade förändringar i munnen är försämrad smakförmåga, tandlossningssjukdom, karies, skörare tänder, missfärgningar och ökat slitage (Critén, S et al. 2022). Gamla lagningar, kronor och proteser kan bli riskområden där bakterier lätt får fäste, särskilt vid skarvar och tandköttskanten. Blottlagda rotytor är skrovliga och samlar snabbt plack och matrester, och området vid tandköttet är extra svårt att hålla rent med bara tandborste (Bagger, D 2017).
Dessa förändringar kan leda till svårigheter att tugga och svälja, vilket i sin tur kan påverka näringsintaget. I kombination med andra sjukdomar kan munhälsoproblem både utvecklas och förvärras. Dålig munhälsa påverkar den allmänna hälsan negativt och kan bidra till en ond cirkel där både munhälsa och allmänhälsa försämras.
God munvård inom äldretandvården förebygger inte bara karies och tandlossning, utan minskar även risken för allvarliga sjukdomar som pneumoni (lunginflammation), en vanlig dödsorsak bland äldre (Socialstyrelsen, 2022; WHO, 2017). Forskning visar att bristande munhälsa ökar risken för pneumoni och död hos äldre. Personer med tandlossningssjukdomar och otillräcklig munvård har högre mortalitet i pneumoni, särskilt aspirationspneumoni (Scannapieco et al., 2003).
Tandhygienistens roll inom mobiltandvård
Tandhygienistens etiska riktlinjer betonar individanpassad vård som sker i dialog med patienten och med respekt för integritet och självbestämmande (Sveriges Tandhygienistförening, 2023). Det förebyggande arbetet är centralt och innefattar regelbundna besök, ofta i patientens hemmiljö enligt regionavtal.
Mobil tandvård hjälper äldre som har svårt att ta sig till en klinik. Tandvårdsteamet åker ut till hem eller boenden, utför undersökningar och behandlar samt samarbetar med personal om daglig munvård. Forskning visar att dessa insatser förbättrar munhälsan och minskar risken för pneumoni (El-Solh, A. A. 2011).
Insatserna kan omfatta borttagning av tandsten och bakteriebeläggningar, även mellan tänderna, applicering av fluorlack samt individuellt anpassade råd som ges både muntligt och skriftligt. En strukturerad munhälsobedömning genomförs som stöd för sjuksköterskan, vilket möjliggör tidig upptäckt av risker och bidrar till en mer sammanhållen och säker vård för den äldre patienten. Daglig tandborstning med fluortandkräm morgon och kväll är grundläggande. Vid behov rekommenderas extra fluor, exempelvis Duraphat 5 mg/g (5 000 ppm fluor), vilket effektivt minskar risken för karies särskilt rotytekaries, som är den vanligaste kariesformen hos äldre.
Små hjälpmedel stor skillnad för munhälsan
Tänder undersöks och professionell rengörs av tandvårdspersonal under mycket begränsad tid varje år ofta endast någon eller några timmar. Under årets resterande cirka 8 760 timmar ansvarar individen själv eller omvårdnadspersonalen för munhygienen (Bagger, D 2017). Detta understryker vikten av fungerande egenvård och rätt hjälpmedel.
Eltandborste är särskilt effektiv vid många konstruktioner och nedsatt motorik. Vid muntorrhet och känsliga slemhinnor rekommenderas en mild, geléliknande tandkräm. Rengöring mellan tänderna med tandtråd, tandpetare eller mellanrumsborstar är viktigt då tandborsten inte kommer åt där (Bagger, D 2017).
Vid kognitiv svikt kan kooperationen försämras, vilket ställer höga krav på personcentrerad vård och samarbete mellan sjuksköterska, omvårdnadspersonal, tandhygienist och tandläkare. I dessa situationer är det viktigt att anpassa vårdmålen, ibland kan en noggrann tandborstning en gång per dag vara tillräcklig och en stor framgång.
Vårdambitionen inom äldretandvården är att lindra, bevara och fördröja. Munhälsa är en central del av ett värdigt och hälsosamt åldrande, och god munvård är viktig under hela livet särskilt på äldre dagar då risken för tandsjukdomar ökar. Genom förebyggande insatser, individanpassad vård och stöd i egenvården kan mycket lidande förebyggas och livskvaliteten bevaras långt upp i åren.
Innovativ lösning Lumoral, stöd för daglig munvård hos multisjuka äldre
En case-studie visade att en multisjuk äldre patient med avancerad parodontit förbättrade sin munhälsa markant med Lumoral. Efter 6–7 månader med dual-light antibakteriell fotodynamisk terapi minskade antalet djupa tandköttsfickor och tandfästet förbättrades avsevärt. Kombinationen av ljusbehandling och plackbindande munskölj ger effektiv lokal antibakteriell effekt utan att störa munfloran, vilket stödjer patienter som inte kan upprätthålla munhygien på egen hand. Tekniken är särskilt värdefull för äldre och personer med begränsad förmåga att sköta sin munhälsa (Trujillo et al., 2022).
Källor:
Bagger, D. (2017). Det goda åldrandet: Vad du behöver veta om din kropp och hälsa. Stockholm: Carlsson Bokförlag.
Critén, S., Andersson, P., Renvert, S., Götrick, B., Sanmartin Berglund, J., & Wallin Bengtsson, V. (2022). Oral health status among 60-year-old individuals born in 1941–1943 and 1954–1955 and 81-year-old individuals born in 1922–1924 and 1933–1934, respectively: A cross-sectional study. BMC Oral Health, 22, Article 320. https://doi.org/10.1186/s12903-022-02364-7
El-Solh, A. A. (2011). Association between pneumonia and oral care in nursing home residents. Lung, 189(3), 173–180. Inloggning via min institution https://link.springer.com/article/10.1007/s00408-011-9297-0
Kragh Ekstam, A. (2025, september 10). Gerontologi [Föreläsning]. Högskolan Kristianstad
Scannapieco, F. A., Bush, R. B., Paju, S. (2003). Associations between periodontal disease and risk for nosocomial bacterial pneumonia. Annals of Periodontology, 8(1), 54–69. https://www.researchgate.net/publication/7789531_Associations_Between_Periodontal_Disease_and_Risk_for_Nosocomial_Bacterial_Pneumonia_and_Chronic_Obstructive_Pulmonary_Disease_A_Systematic_Review
Socialstyrelsen. (2022). Munhälsa hos äldre – underlag till nationella riktlinjer. Socialstyrelsen.
Sveriges Tandhygienistförening. (2023, mars). Etiska riktlinjer – information till legitimerade tandhygienister [PDF]. https://www.srat.se/globalassets/tandhygienistforeningen/dokument/informationsmaterial/sthf-etiskariktlinjer.pdf
Trujillo, Y., Nikinmaa, S., & Sorsa, T. (2022). Repeated daily use of dual-light antibacterial photodynamic therapy in periodontal disease—A case report. Dentistry Journal, 10(9), 163. https://doi.org/10.3390/dj10090163
Wallin Bengtsson V. Parodontit och livskvalité. Videoföreläsning. 2025. Tillgänglig via lärplattform Canvas.
