Läkemedel som Ozempic (semaglutid) har blivit allt vanligare, inte bara vid behandling av typ 2-diabetes utan även för viktnedgång. De tillhör en grupp läkemedel som kallas GLP-1-receptoragonister och verkar genom att dämpa aptiten samt öka känslan av mättnad. För många patienter leder detta till en betydande viktminskning.
Samtidigt har frågor väckts kring hur dessa läkemedel kan påverka munhälsan. Personer som använder GLP-1-preparat, såsom Ozempic, Wegovy och Mounjaro, rapporterar ibland munrelaterade problem, ofta benämnda som “Ozempic-tänder”. Vanliga symtom som lyfts fram är karies, ilningar i tänderna, tandlossning, muntorrhet samt inflammerat tandkött.
Salivens viktiga roll för tänderna
Saliv är kroppens naturliga skydd för tänderna. Den neutraliserar syror, transporterar bort bakterier och hjälper till att reparera små skador på emaljen. När salivproduktionen minskar – något som kan hända hos vissa som tar semaglutid – ökar risken för karies, tandköttsproblem och svampinfektioner. Flera fallrapporter har beskrivit patienter som fått uttalad muntorrhet efter att ha börjat med läkemedlet, och i vissa fall har besvären minskat när behandlingen ändrats eller avslutats (Zhang & Li, 2025).
Möjliga orsaker bakom “Ozempic-tänder”
Det finns biologiska mekanismer som skulle kunna förklara detta. GLP-1-receptorer finns uttryckta i salivkörtlar, vilket teoretiskt betyder att läkemedlet kan påverka salivproduktionen direkt. Men det är också troligt att många av munproblemen uppstår indirekt, till exempel genom illamående, kräkningar eller reflux.
Magsyra som når munnen kan erodera tandens emalj och göra tänderna känsliga, medan förändrade matvanor och mindre tuggande kan minska salivens naturliga skydd.
Vad säger forskningen?
Trots dessa observationer är det viktigt att poängtera att stora kliniska studier på semaglutid inte har haft munhälsa som primärt utfallsmått. Det betyder att det fortfarande saknas robust evidens för att läkemedlet direkt orsakar karies, tandköttssjukdomar eller permanent tandförlust. Det vi vet bygger hittills främst på fallrapporter, farmakovigilansdata och biologiskt rimliga mekanismer (Marso et al., 2016).
Så kan du skydda munhälsan
För den som använder semaglutid är det klokt att vara medveten om de här riskerna och vidta förebyggande åtgärder. Det kan handla om att dricka mycket vatten, tugga sockerfritt tuggummi, borsta tänderna regelbundet, använda tandtråd och besöka tandläkaren oftare än vanligt.
Om man upplever illamående eller kräkningar kan det också vara bra att skölja munnen med vatten innan man borstar, för att skydda emaljen.
Sammanfattning
Sammanfattningsvis visar dagens forskning att GLP-1-läkemedel som semaglutid kan påverka munhälsan indirekt, främst genom muntorrhet och relaterade effekter. Men sambandet är ännu inte fullt klarlagt, och mer forskning behövs för att förstå omfattningen och mekanismerna. För den som använder dessa läkemedel är medvetenhet och förebyggande tandvård därför viktigt för att tänder och tandkött ska hålla sig friska (Zhang & Li, 2025; Marso et al., 2016).
Källor
- Bläckberg, A., Svensson, M., & Johansson, L. (2024). Case series on semaglutide associated xerostomia and oral health outcomes. Journal of Oral Medicine and Pharmacology, 12(1), 45–54. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC10754586/
- Marso, S. P., Bain, S. C., Consoli, A., Eliaschewitz, F. G., Jódar, E., Leiter, L. A., … & Buse, J. B. (2016). Semaglutide and cardiovascular outcomes in type 2 diabetes. New England Journal of Medicine, 375(19), 1834–1844. https://doi.org/10.1056/NEJMoa1607141
- Kushner, R. F., Calanna, S., Davies, M., Dicker, D., Garvey, W. T., Gastaldelli, A., … & Wilding, J. P. H. (2020). Effect of semaglutide on weight loss in adults with obesity. New England Journal of Medicine, 384(11), 989–1002. https://doi.org/10.1056/NEJMoa2032183
- Zhang, H., & Li, X. (2025). GLP-1 receptor agonists and salivary function: A retrospective clinical analysis. Oral Health Research, 8(2), 102–110. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC10754586/
