Många patienter uppvisar god egenvård och följsamhet till regelbundna återbesök, men trots detta kan kvarstående parodontala fickor och inflammation förekomma. Detta är en välkänd utmaning i den parodontala underhållsfasen.
Även vid god munhygien avlägsnas inte all biofilm. Studier har visat att mekanisk rengöring, inklusive elektrisk tandborstning, fortfarande lämnar kvar betydande mängder plack, särskilt i approximala och svåråtkomliga områden (Van der Weijden & Slot, 2011; Slot et al., 2012). Detta bidrar till att vissa lokala områden förblir svåra att kontrollera enbart med egenvård.
I dessa områden kan biofilm och plack därför fortsätta att ackumuleras över tid. Kliniskt manifesteras detta ofta som blödning vid sondering (BOP), vilket är en etablerad indikator på kvarvarande gingival inflammation (Lang et al., 1990; Heitz-Mayfield, 2004).
I den parodontala underhållsfasen är detta ett vanligt fynd och ska inte tolkas som otillräcklig behandlingseffekt, utan snarare som kvarstående lokala utmaningar i biofilmkontroll. Långtidsstudier har visat att stabil periodontal hälsa är beroende av effektiv och kontinuerlig plackkontroll över tid (Axelsson & Lindhe, 1981; Sanz et al., 2020).
Sammantaget belyser detta behov av kompletterande behandlingsstrategier som kan förstärka effekten av konventionell stödbehandling och egenvård.
HOPE-CP-studien – Lumoral hembehandling som komplement
I den randomiserade kontrollerade HOPE-CP-studien inkluderades 200 patienter med parodontit stadium I–III i underhållsfas. Patienterna randomiserades till antingen enbart stödbehandling (SPC) eller SPC i kombination med daglig hembehandling med dual-light aPDT. Uppföljning genomfördes efter tre och sex månader.
Resultat
Vid både tre och sex månader uppvisade gruppen som använde aPDT som komplement statistiskt signifikant bättre kliniska utfall jämfört med kontrollgruppen:
- Blödning vid sondering (BOP): cirka 12 % vs 17 %
- Placknivå: cirka 9–10 % vs 13–14 %
- Fickor ≥4 mm: 5,3 vs 7,8 vid 6 månader
- Behandlingsmål (BOP <10 %): 51 % vs 23 %
Effekterna observerades trots att patienterna generellt uppvisade låg inflammationsnivå vid utgångsläget, vilket innebär att även patienter som redan har god och stabil tandköttshälsa kan ha nytta av tilläggsbehandling. Resultatet påvisar förbättrad inflammationskontroll, lägre placknivåer och färre kvarvarande fickor i interventionsgruppen (Pakarinen et al., 2026).
Hur fungerar dual-light aPDT?
Behandlingen kombinerar två ljusmekanismer med synergistisk effekt. Blått ljus har en direkt antibakteriell verkan, medan det fotosensibiliserande ämnet indocyaningrönt aktiveras av nära-infrarött ljus och förstärker den antimikrobiella effekten.
Tillsammans bidrar detta till minskad bakteriebelastning och förbättrade förutsättningar för vävnadsläkning.
Klinisk betydelse
För patienter fungerar behandlingen som ett stöd i den dagliga egenvården, särskilt i områden där mekanisk rengöring med tandborste och approximal rengöring är otillräcklig.
För klinisk praxis representerar det ett potentiellt komplement till etablerad stödbehandling med möjlighet att:
- förbättra inflammationskontroll
- minska kvarvarande fickor
- stödja icke-antibiotisk biofilmkontroll
Följsamheten i studien var hög (cirka 85 %), och rapporterade biverkningar var milda och övergående, såsom tillfällig värmekänsla eller tandkänslighet.
Baserat på resultaten från HOPE-CP-studien kan Lumoral betraktas som ett kompletterande inslag i parodontal underhållsbehandling. Metoden visar förbättrade kliniska parametrar kopplade till biofilmkontroll och inflammationsreduktion, vilket kan bidra till långsiktig parodontal stabilitet. Denna typ av biofilmkontroll kan även ha en förebyggande betydelse, särskilt hos patienter med ökad risk för sjukdomsprogression.
Referens
- Axelsson, P. & Lindhe, J. (1981). Effect of controlled oral hygiene procedures on caries and periodontal disease in adults. Journal of Clinical Periodontology.
- Heitz-Mayfield, L. J. A. (2004). How effective is surgical therapy compared with non-surgical therapy? Journal of Clinical Periodontology.
- Lang, N. P., et al. (1990). Gingival bleeding as an indicator of inflammation. Journal of Clinical Periodontology.
- Pakarinen, S., Välimaa, H., Heikkinen, A. M., Noponen, M., Alapulli, H., Saarela, R. K. T., Tervahartiala, T., Räisänen, I. T., Sorsa, T., Sakellari, D., & Pätilä, T. I. (2026). A randomized controlled trial of home-applied dual-light photodynamic therapy during supportive periodontal care (HOPE-CP study). Journal of Periodontology. https://doi.org/10.1002/jper.70082
- Sanz, M., et al. (2020). Treatment of stage I–III periodontitis – The EFP S3 level clinical practice guideline. Journal of Clinical Periodontology.
- Slot, D. E., et al. (2012). Mechanical plaque removal by toothbrushes in periodontal maintenance. Cochrane Database of Systematic Reviews.
- Van der Weijden, G. A., & Slot, D. E. (2011). Toothbrushes and toothbrush techniques. International Journal of Dental Hygiene.
