Diabetes är en kronisk sjukdom som drabbar miljontals människor runt om i världen. Självdiagnostik och egenvård spelar en viktig roll i hanteringen av sjukdomen - en del av detta är noggrann munvård.
I Finland, ett land med en befolkning på cirka 5,5 miljoner invånare, finns det cirka 450 000 personer som har diagnostiserats och får behandling för diabetes: cirka 50 000 typ 1-diabetiker och cirka 400 000 typ 2-diabetiker. Dessutom finns det mellan 50 000 och 100 000 personer med typ 2-diabetes som inte har diagnostiserats. Ytterligare diagnostiseras graviditetsdiabetes hos tusentals blivande mödrar varje år.
– Typ 2-diabetes är en folksjukdom i hela världen, där levnadsstandarden stiger. Särskilt i västvärlden, där fetma är ett vanligt folkhälsoproblem, säger Timo Sorsa, professor i mun- och käksjukdomar vid Helsingfors universitet.
Man har länge vetat att tandköttssjukdomar som parodontit (en sjukdom i tändernas bindväv) är kopplade till många kroniska sjukdomar. I en stor epidemiologisk studie som utfördes vid Helsingfors universitet undersöktes munhälsans prediktiva värde för uppkomsten av olika kroniska sjukdomar genom en 10 års uppföljning [1].
Enligt studien fann man en tydlig koppling mellan parodontal sjukdom och framför allt diabetes. Inget lika starkt samband hittades mellan tandköttssjukdomar och andra vanliga kroniska sjukdomar som reumatoid artrit, inflammatorisk tarmsjukdom eller allvarlig psykisk sjukdom. Utöver diabetes verkar dock parodontit också vara relaterad till risken för prediabetes, dvs. metabolt syndrom.
Eftersom sambandet mellan munhälsa och diabetes är så uppenbart, konstateras det i studien att den allmänna hälsan och munhälsan hos patienter med diagnostiserad diabetes bör betraktas som en helhet för att uppnå bästa möjliga behandlingsresultat.
– Patienternas allmänna och orala hälsa bör beaktas som en helhet inom vården, eftersom vår forskning visar att även latenta sjukdomar har en skadlig och långsiktig effekt på varandra, understryker studien.
– De ömsesidiga effekterna av olika sjukdomar ökar också kostnaderna för samhället och för patienterna eftersom de försvårar och fördyrar varandras diagnoser och behandlingar. Effekterna är betydande både när det gäller den nationella hälsan och den nationella ekonomin, fortsätter studien.
Tvåvägseffekt - flera kostnader
Diabetiker löper ungefär tre gånger större risk att utveckla gingivit och parodontit. Effekten mellan parodontit och diabetes är dubbelriktad. Diabetes ökar risken för parodontit, medan det kroniska inflammatoriska tillståndet i samband med parodontit försämrar regleringen av blodsockret. På samma sätt förvärrar parodontal sjukdom, oavsett om den är i ett tidigt stadium eller latent, diabetes kronisk karaktär och gör den svårare att diagnostisera och hantera.
Framgångsrik behandling av parodontit har en positiv inverkan på diabetesresultaten och minskar kostnaderna för behandlingen. På samma sätt bromsar en framgångsrik behandling av diabetes utvecklingen av parodontal sjukdom, samtidigt som kostnaderna för behandlingen minskar [1].
Forskarna förväntar sig att fler sådana dubbelriktade effekter mellan sjukdomar sannolikt kommer att identifieras i framtiden. Sjukvården bör ägna mer uppmärksamhet åt patienternas allmänna och orala hälsa som helhet, eftersom vår forskning visar att sjukdomar har en latent, skadlig och långsiktig effekt på varandra.
Professor Sorsa konstaterar att tandläkarutbildningen redan i dag syftar till att uppmuntra framtida tandläkare att ägna allt större uppmärksamhet åt patienternas allmänna hälsa och välbefinnande. Om en tandläkare till exempel ser att hans eller hennes patient har typiska tecken på en kronisk sjukdom, såsom diabetes, bör han eller hon vara mer lyhörd när det gäller att hänvisa patienten till ytterligare undersökningar. Detsamma gäller om en patient har hudförändringar som tyder på exempelvis melanom. Även i detta fall är det tandläkarens skyldighet att hänvisa patienten till vidare behandling. Detsamma gäller för eventuella synliga symtom om de är uppenbara.
Att inte behandla tandköttssjukdomar i munnen är ett slöseri med hälso- och sjukvårdsresurser, betonar professorn. Det är lättare för både patienter och samhälle om kopplingen mellan munhälsa erkänns bättre.
– Om en läkare försöker balansera diabetes med alla tillgängliga medicinska åtgärder och följa befintliga behandlingsprotokoll, men ignorerar tandköttssjukdomen i munnen, är diabetes svårare att "kontrollera". Insulin och pengar slösas bort om en person har en latent tandköttssjukdom som kanske inte ens syns hos patienten.
Förebyggande av åldersrelaterade sjukdomar
En liknande koppling gäller för andra kroniska sjukdomar. När människor lever längre bör deras tänder stanna kvar i munnen längre. Diabetes, cancer och olika tandköttssjukdomar ökar med åldern. Det är viktigt att investera i förebyggande av kroniska sjukdomar genom att upprätthålla en god munhälsa med noggrann munvård och upprätthålla en god allmän hälsa, till exempel genom att regelbundet motionera.
Munhälsan har generellt sett förbättrats i Finland sedan 1960- och 1970-talen, men det finns fortfarande utrymme för förbättringar. Enligt Sorsa har den åldrande befolkningen också skapat nya utmaningar, eftersom antalet implantat i människors munnar har ökat i motsvarande grad. Detta skapar nya möjligheter för tandköttssjukdomar som gingivit att utvecklas.
– Tidigare var det vanligt att man förlorade tänder i takt med att man åldrades. Nu sätts implantat på deras plats, vilket skapar en grogrund för nya tandköttssjukdomar och problem. Om en patient har fyra implantat i munnen och tandköttet runt varje implantat är infekterat har bakterierna en ständig förbindelse med blodomloppet.
Det enda sättet att undvika utmaningarna med tandköttssjukdomar är att ta hand om sin munhygien genom att hålla tänderna och mellanrummen fria från plack. Detta kan främjas genom noggrann egenvård och förbättras ytterligare genom regelbunden Lumoral-behandling.
Lumoral är en CE-märkt medicinteknisk produkt som förbättrar hemvården när den används som komplement till mekanisk rengöring. Produkten som har utvecklats av finska forskare tar bort mikroskopiskt plack, bromsar upp bildandet av ny plack och bromsar därmed upp bildandet av tandsten. Den har också visat sig effektivt förebygga gingivit, parodontit och karies. Dessutom kan aktiv fotodynamisk terapi (aPDT) minska gingivitrelaterad patologiskt förhöjd proteasenzym aMMP-8.
Snabbtest för effektiv diagnos och behandling av diabetes
Sorsa säger att han anser att den nuvarande protokollmodellen för munhälsovård skulle kunna förbättras avsevärt genom att införliva snabbtestet aMMP-8, som för närvarande är under utveckling och som enkelt kan identifiera parodontal sjukdom samt diabetes och dess föregångare från orala enzymer.
Enzymtestet aMMP-8 skulle också påskynda diagnosen av tandköttssjukdomar hos implantatpatienter. De bakterier som orsakar problemen kan screenas i patienternas munnar genom odling i laboratorier innan implantat sätts in, men detta kan ta från dagar till veckor. aMMP-8-enzymtestet kan göras på tandläkarens kontor, och ett svar om tandköttsvävnadens hälsa kan erhållas inom fem minuter efter testet [2].
Resultaten av studierna är redan lovande när det gäller testets effektivitet och ett test av detta slag kan vara i allmänt bruk inom de närmaste fem åren. En framgångsrik snabb diagnos, screening och behandling av parodontal sjukdom kommer att ha en positiv inverkan på resultaten av diabetesbehandlingen i framtiden och kommer sannolikt att minska behandlingskostnaderna. På samma sätt kommer screening och framgångsrik behandling av parodontit att bromsa utvecklingen av parodontal sjukdom, samtidigt som kostnaderna för behandlingen minskar.
####
Världsdiabetesdagen firas den 14 november varje år. Världsdiabetesdagen blev en officiell FN-dag 2006. Temadagen syftar till att öka medvetenheten om diabetes och lyfta fram möjligheterna att stärka förebyggande, diagnostisering och behandling av diabetes.